Stor sandlåda med små oranga gubbar i. Från passagen utanför kistagrossen idag. Dagens variant av grop.
8 oktober 2008
Stora saker
Stor sandlåda med små oranga gubbar i. Från passagen utanför kistagrossen idag. Dagens variant av grop.
7 oktober 2008
Byta namn mot stalkers
Stalkning ska ge upp mot 4 års fängelse, skriver DN och jag ser ett inslag om det på Rapport . Det föreslås bli kriminellt att systematiskt förfölja en annan person, även om förföljelsebeteendet i varje del kan verka harmlöst.
(För första gången hörde jag ordet stalker utalas som 'stallker'' och förföljelsebeteendet som 'stallking'. Nog för att det har en annan betydelse än förföljelse, men det klingar väldigt svengelskt. )
Igårkväll fick jag mail från en stalker från förr. Han jobbade på en indisk restaurang dit jag gick ibland, men jag kände honom inte, var bara normalt artig. Han visste att jag hette Eva, inget mer. Sen var jag bortrest under ett år, och nån gång under den tiden avslöjade en kompis mitt namn och telefonnummer och när jag kom hem från resorna började förföljelserna. Han dök fram bakom bilar när jag var på hemväg från jobbet. Jag fick slå igen porten precis framför honom. Han stod utanför och väntade när jag gick ut. Han hade varit hemma och släppt ner brev och dikter i brevlådan. Han ringde och hotade om vad som skulle hända om han inte fick träffa mig. Han hotade att ta livet av sig, hotade att flytta hem... och så blev det. All the way to India. Jag tog aldrig reda på varför han åkte hem igen.
Han har nu tydligen googlat på mig efter alla dessa år. Skriver att han bor i Indien och är gift och har barn. Han tycker att det skulle vara trevligt om vi kunde ta upp kontakten:
Så trevligt det kan låta. Jag var livrädd för honom. Jag kan ju skicka tillbaka hans "dikter" till honom och hans fru om han börjar bråka igen..
Jag kommer inte svara på mailet, och namn borde man ju bytt för länge sen.
Läs även andra bloggares åsikter om stalking, stalkers
(För första gången hörde jag ordet stalker utalas som 'stallker'' och förföljelsebeteendet som 'stallking'. Nog för att det har en annan betydelse än förföljelse, men det klingar väldigt svengelskt. )
Igårkväll fick jag mail från en stalker från förr. Han jobbade på en indisk restaurang dit jag gick ibland, men jag kände honom inte, var bara normalt artig. Han visste att jag hette Eva, inget mer. Sen var jag bortrest under ett år, och nån gång under den tiden avslöjade en kompis mitt namn och telefonnummer och när jag kom hem från resorna började förföljelserna. Han dök fram bakom bilar när jag var på hemväg från jobbet. Jag fick slå igen porten precis framför honom. Han stod utanför och väntade när jag gick ut. Han hade varit hemma och släppt ner brev och dikter i brevlådan. Han ringde och hotade om vad som skulle hända om han inte fick träffa mig. Han hotade att ta livet av sig, hotade att flytta hem... och så blev det. All the way to India. Jag tog aldrig reda på varför han åkte hem igen.
Han har nu tydligen googlat på mig efter alla dessa år. Skriver att han bor i Indien och är gift och har barn. Han tycker att det skulle vara trevligt om vi kunde ta upp kontakten:
I would love to hear from you. Meanwhile, " ha det soa bra med alting ".
Så trevligt det kan låta. Jag var livrädd för honom. Jag kan ju skicka tillbaka hans "dikter" till honom och hans fru om han börjar bråka igen..
Jag kommer inte svara på mailet, och namn borde man ju bytt för länge sen.
Läs även andra bloggares åsikter om stalking, stalkers
28 september 2008
Oro förälders lott
Innan man skaffar barn är man kanske orolig över hur det ska gå för en själv. Sen blir man över en natt förälder. Och man mår bara bra om barnen mår bra.
Tänk om folk runt om en bara kunde må lite bättre och vara nöjda med lite mindre, så att fler fick mer tid till trevliga saker. Tänk vad skönt det skulle vara. Jag tror vi fått det inbankat från början att man måste slita och slåss för att höra till de få som ska få ha det riktigt bra, och att man är riktigt duktig om man lyckas konkurrera ut andra. Som om det vore nåt fint.
Tänk om folk runt om en bara kunde må lite bättre och vara nöjda med lite mindre, så att fler fick mer tid till trevliga saker. Tänk vad skönt det skulle vara. Jag tror vi fått det inbankat från början att man måste slita och slåss för att höra till de få som ska få ha det riktigt bra, och att man är riktigt duktig om man lyckas konkurrera ut andra. Som om det vore nåt fint.
Ingen detaljpetimetrare
Jobbar heltid nu och hinner uppfatta vad som händer, någorlunda, men jag hinner som vanligt inte konsekvent följa några speciella trådar, och inte ens de områden jag är intresserad av.
Politiska frågor lämnar jag gärna därhän, sällan har det väl funnits så många kommentatorer och debattörer som gjort sig hörda, petimetrar som granskar petimetrar, och många verkar ha mycket svårt att hålla sig kort och föra fram vad de egentligen menar.
Jag hoppade av flera universitetskurser för att litteraturen fullständigt tråkade ut mig och kändes som ett hån. Varför läsa 300 sidor när 2 sidor hade kunnat sammafatta slutsatser? Bla-bla-bla, citat citat, bla-bla. Och den sa det och bla-bla.
Jag är inte en sån där detaljnjutarmänniska. Jag är glad så länge materian omkring inte tar för mycket uppmärksamhet. Jag agerar nog hellre än analyserar. Lyssnar hellre på musik än läser recensioner om den. Det är för mycket skrivande, eller hur. Skriva är ju en kul aktivitet för den som utför den, men vem orkar läsa?
Politiska frågor lämnar jag gärna därhän, sällan har det väl funnits så många kommentatorer och debattörer som gjort sig hörda, petimetrar som granskar petimetrar, och många verkar ha mycket svårt att hålla sig kort och föra fram vad de egentligen menar.
Jag hoppade av flera universitetskurser för att litteraturen fullständigt tråkade ut mig och kändes som ett hån. Varför läsa 300 sidor när 2 sidor hade kunnat sammafatta slutsatser? Bla-bla-bla, citat citat, bla-bla. Och den sa det och bla-bla.
Jag är inte en sån där detaljnjutarmänniska. Jag är glad så länge materian omkring inte tar för mycket uppmärksamhet. Jag agerar nog hellre än analyserar. Lyssnar hellre på musik än läser recensioner om den. Det är för mycket skrivande, eller hur. Skriva är ju en kul aktivitet för den som utför den, men vem orkar läsa?
27 september 2008
Inkapslad i det torra
Om man somnar utan täcke i ett kallt rum märker man att man inte fryser så länge man ligger blixtstilla med sin lilla aura av kroppsvärme intakt omkring sig. Så snart man rör sig lite vispas värmen iväg och man fryser.
Så är det med min förkylning. Sitter jag alldeles stilla i sängen är det nästan ökentorrt. Går jag iväg på toa eller hämtar vatten är det tjoho och tjohej vad jag låter och jag fastnar i en loop av att nysa, snyta mig, nysa, snyta mig.
Ölmässa eller firande av sonens 24-årsdag blev inget av med. Och jag bävar inför att behöva gå till ica om en stund, före nio. Måste köpa toapapper, hushållspapper, servetter. Men jag inser ju: Det är inte bara mjölk som saknas, det finns ingen mat hemma över huvud taget. Det är tomt till och med på reserverna. Ingen pasta, inget ris, inga tomatburkar, inget knäckebröd.
Annars hade jag bara suttit här helt stilla och inkapslad i sängens löv.
Så är det med min förkylning. Sitter jag alldeles stilla i sängen är det nästan ökentorrt. Går jag iväg på toa eller hämtar vatten är det tjoho och tjohej vad jag låter och jag fastnar i en loop av att nysa, snyta mig, nysa, snyta mig.
Ölmässa eller firande av sonens 24-årsdag blev inget av med. Och jag bävar inför att behöva gå till ica om en stund, före nio. Måste köpa toapapper, hushållspapper, servetter. Men jag inser ju: Det är inte bara mjölk som saknas, det finns ingen mat hemma över huvud taget. Det är tomt till och med på reserverna. Ingen pasta, inget ris, inga tomatburkar, inget knäckebröd.
Annars hade jag bara suttit här helt stilla och inkapslad i sängens löv.
25 september 2008
Utstyrsel
Jag tänkte bli kläddesigner. Förr eller senare. Behöver bara en sån där docka först, som man kan nåla upp tygbitarna på.
Själva klädidén hade jag ju för kanske sju år sen. Det är fortfarande ingen som hittat på den därute på marknaden. I alla fall har de inte fallit till föga för investerarna. Men jag har ju aldrig visat några skisser eller så, och anser själv att jag inte har nån smak.
Hela klädintresset har fallit på att leta bland kläder som ändå inte passar en själv.
Det är liksom brist på passande passform som är hela grunden i konceptet. Jag verkligen avskyr stela kläder formade efter nån som absolut inte har samma former - eller brist på former - som en själv.
Så. Så var det sagt.
Nu har tydligen bokmässan invigts i göteborg. Igen.
Önskar att jag hade tid och ro att hitta bra läsning och sen läsa lite sådär hemtrevligt koncentrerat som alla vi icke-roman-läsare avundas. Ligga på en strand och läsa böcker. Koppla av med en bok framför brasan.
Eller på sätt och vis inte.. Tänker ofta på att folk förhindrar sig från att uppleva vad som h nder omkring för att de lever i nån fiction-story i boken de stirrar in i timme efter timme. Som i varenda kapitel är intressantare än det egna uschla livet.
Det är klart att det kan vara bra och ge upplevelser och insyn i de mänskliga dramerna, men ofta glömmer åtminstone jag böckerna så snart de är lästa. Jag har minimalt med tålamod och lägger ofta av efter första kapitlet.
När storyn fått sin upplösning består oftast en känsla av förutsägbarhet. Jaha, precis som man trodde då. Kanske var den i alla fall kul att skriva och såg spännande ut att köpa.
Jag ska ändra mig. Lovar.
Själva klädidén hade jag ju för kanske sju år sen. Det är fortfarande ingen som hittat på den därute på marknaden. I alla fall har de inte fallit till föga för investerarna. Men jag har ju aldrig visat några skisser eller så, och anser själv att jag inte har nån smak.
Hela klädintresset har fallit på att leta bland kläder som ändå inte passar en själv.
Det är liksom brist på passande passform som är hela grunden i konceptet. Jag verkligen avskyr stela kläder formade efter nån som absolut inte har samma former - eller brist på former - som en själv.
Så. Så var det sagt.
Nu har tydligen bokmässan invigts i göteborg. Igen.
Önskar att jag hade tid och ro att hitta bra läsning och sen läsa lite sådär hemtrevligt koncentrerat som alla vi icke-roman-läsare avundas. Ligga på en strand och läsa böcker. Koppla av med en bok framför brasan.
Eller på sätt och vis inte.. Tänker ofta på att folk förhindrar sig från att uppleva vad som h nder omkring för att de lever i nån fiction-story i boken de stirrar in i timme efter timme. Som i varenda kapitel är intressantare än det egna uschla livet.
Det är klart att det kan vara bra och ge upplevelser och insyn i de mänskliga dramerna, men ofta glömmer åtminstone jag böckerna så snart de är lästa. Jag har minimalt med tålamod och lägger ofta av efter första kapitlet.
När storyn fått sin upplösning består oftast en känsla av förutsägbarhet. Jaha, precis som man trodde då. Kanske var den i alla fall kul att skriva och såg spännande ut att köpa.
Jag ska ändra mig. Lovar.
Höstyra
Har varit piggare än idag. Jag har varit så jävla irriterad på folk som sitter och hostar ut sina förkylningar i bussarna och på folk som är så duktiga att de bara stannar hemma en dag från jobbet och sen kommer med sin feber och ollar in allt.
Så blir man själv förkyld, och ställd. Man har INTE tid att vara sjuk..
Idag vaknade jag med skärande ont i halsen, på ena sidan. Och jag är tillräckligt gammal för att i stort sett veta den kommande händelseutvecklingen på förkylnings- och luftrörskatarr-fronten.
Det kan bli lindrigt, eller bli värre.
Igår tänkte jag att jag faktiskt klarat mig bra från förkylningarna trots att de härjat på jobbet. Jag ska och får inte tänka så. Det straffar sig.
Om jag dessutom går till tandläkaren som rotar omkring, då kommer det som på posten dan efter.
Dottern säger att jag är hypokondrisk.
Finns nån hypokondriker som själv tycker sig vara det?
Jag är inte hypokondriker.
Så blir man själv förkyld, och ställd. Man har INTE tid att vara sjuk..
Idag vaknade jag med skärande ont i halsen, på ena sidan. Och jag är tillräckligt gammal för att i stort sett veta den kommande händelseutvecklingen på förkylnings- och luftrörskatarr-fronten.
Det kan bli lindrigt, eller bli värre.
Igår tänkte jag att jag faktiskt klarat mig bra från förkylningarna trots att de härjat på jobbet. Jag ska och får inte tänka så. Det straffar sig.
Om jag dessutom går till tandläkaren som rotar omkring, då kommer det som på posten dan efter.
Dottern säger att jag är hypokondrisk.
Finns nån hypokondriker som själv tycker sig vara det?
Jag är inte hypokondriker.
24 september 2008
23 september 2008
Alltid bokmässa
Det är ALLTID bokmässa i Göteborg.
Det finns inga dagar i Göteborg då det inte är bokmässa.
Det finns inga dagar i Göteborg då det inte är bokmässa.
19 september 2008
Långbent som fan
Långbent går hem, sägs det. Män vill ha långa kvinnoben och slanka liv som pekar mot det gudomliga, kvinnor vill ha stabbiga män som står stadigt på marken och kan flytta ett skåp. Med sned solskugga blir man ju nästan perfekt.
18 september 2008
Konstruktion
Svårt Ibland att veta om det är konstruktion, rekonstruktion eller destruktion som pågår.
13 september 2008
Sex and the city over and over
Nu har trean snabbkört Sex and the city med två repriser varje vardagkväll, och nu i sista avsnittet var alla lyckliga och Carrie åkte hem med Mr Big från Paris, och vänninorna kunde återförenades över lunch. Alla fick till slut både och.
De fyra huvudpersonerna är också ovanliga på så sätt att de inte försökt erövra varandras dejter eller killar. De har inte försökt konkurrera ut varandra. Det är en verklig utopi det. De har haft konflikter, men inte snackat skit om varandra. Och det är riktigt wow.
Utöver sex- och relationssnacket genom hela serien slår det mig att det som gör serien så absolut overklig är att det är en ovanlig vänkonstellation med sinsemellan helt olika tjejer som troget håller fast vid varandra, genom alla flirtar och förhållanden de har med män åt olika håll. I verkliga livet verkar tjejkonstellationer snarare upplösas så snart en tjej får fast sällskap.
Man får känslan av att män håller ihop med sina polare - även om de har en partner.
Möjligen ändras det nu, när man försöker få det som i Sex and the city eller som i Vänner.
(Såg sen att P3 planet just idag pratade New york och hur man kan göra en sex and the city på plats)
Läs även andra bloggares åsikter om livsstil, sex and the city, tv
De fyra huvudpersonerna är också ovanliga på så sätt att de inte försökt erövra varandras dejter eller killar. De har inte försökt konkurrera ut varandra. Det är en verklig utopi det. De har haft konflikter, men inte snackat skit om varandra. Och det är riktigt wow.
Utöver sex- och relationssnacket genom hela serien slår det mig att det som gör serien så absolut overklig är att det är en ovanlig vänkonstellation med sinsemellan helt olika tjejer som troget håller fast vid varandra, genom alla flirtar och förhållanden de har med män åt olika håll. I verkliga livet verkar tjejkonstellationer snarare upplösas så snart en tjej får fast sällskap.
Man får känslan av att män håller ihop med sina polare - även om de har en partner.
Möjligen ändras det nu, när man försöker få det som i Sex and the city eller som i Vänner.
(Såg sen att P3 planet just idag pratade New york och hur man kan göra en sex and the city på plats)
Läs även andra bloggares åsikter om livsstil, sex and the city, tv
Fredag med kalaskillar
Eftersom dotter ringde och meddelade att hon inte diskat klart hemma funderade jag kort på hur jag skulle spendera väntetiden.
Cykeln stod vid Hornstull och var sätter man sig en fredag vid halv åtta, när folk, normalt folk, har kommit en bit in i fredagkvällen?
Ja, inte sätter man sig på Judit & Bertil i alla fall, tänkte jag - och gick dit.
Drack Nils Oscars kalasöl på kran på egen stol i mysiga baren, trots folkmängden och det tilltagande minglandet mellan bardel och restaurangbord. Tar man en öl själv kan man inte stå och vimla ute i ingenstans med två väskor och jacka. Det går inte. Man kan inte sätta sig och blockera ett helt 2- eller 4-manna-bord heller, inte en fredagkväll.
I baren pratade jag med Henrik och Ragge och sen Ronny. Kul killar och gott öl och skojande, och inga telefonnummer.
Det är väl så mycket lättare för killarna att prata med en tjej som sitter själv än de fixade tjejerna som kommer två och två och intensivt sysslar med att spegla sig i varandra, Tänkte sen på att jag kanske är en man..
Cykeln stod vid Hornstull och var sätter man sig en fredag vid halv åtta, när folk, normalt folk, har kommit en bit in i fredagkvällen?
Ja, inte sätter man sig på Judit & Bertil i alla fall, tänkte jag - och gick dit.
Drack Nils Oscars kalasöl på kran på egen stol i mysiga baren, trots folkmängden och det tilltagande minglandet mellan bardel och restaurangbord. Tar man en öl själv kan man inte stå och vimla ute i ingenstans med två väskor och jacka. Det går inte. Man kan inte sätta sig och blockera ett helt 2- eller 4-manna-bord heller, inte en fredagkväll.
I baren pratade jag med Henrik och Ragge och sen Ronny. Kul killar och gott öl och skojande, och inga telefonnummer.
Det är väl så mycket lättare för killarna att prata med en tjej som sitter själv än de fixade tjejerna som kommer två och två och intensivt sysslar med att spegla sig i varandra, Tänkte sen på att jag kanske är en man..
12 september 2008
Mobber girls
Jag är mobbningshyperkänslig. Blev klart utmobbad på jobbet ikväll, när det egentligen inte fanns någon anledning att de tre, varav två jag känt och jobbat med väldigt länge, skulle lämna kontoret bara några minuter före mig och prata så högt om att de skulle ut efter jobbet. "Vi ses imorgon", sa de när de hastade iväg. Det känns, men jag är van.
Det är jobbigt när tjejer blir sån pakt att den inte klarar av att andra kommer in i spelet. Det är som på mellanstadiet. Nej, det är klart att folk inte ska behöva låtsas att de gillar ens sällskap av nån slags artighet, även om man jobbat ihop i tio år, och tidigare hörde till, men av olika anledningar föll ur.
Funderar på hur jag hamnade i kylan.
Gjorde jag nåt fel? Passade jag inte in. Var jag inte tillräckligt gullig eller rolig?
Nån slags stolthet gör att jag inte visar hur jag märker att andra dissar mig. Är jag dyster, tung, trist eller bara för gammal? Drar jag ner andras image?
Kvar satt L och jag, med varsina jobb, och så larmade vi på och tog sällskap på tunnelbanan. Hon hem till sin kille, och jag hem till dotter. Hem till omvända dygnets början, där min dyngsavlutning är hennes början.
Och med mig är det inget vidare vits. Känner mig iakttagen och kontrollerad, men helt osedd. Överbliven, men inte själv.
Är någonstans mellan genomledsen och uppgiven. Kan inte släppa datorn och inte sova.
Det är jobbigt när tjejer blir sån pakt att den inte klarar av att andra kommer in i spelet. Det är som på mellanstadiet. Nej, det är klart att folk inte ska behöva låtsas att de gillar ens sällskap av nån slags artighet, även om man jobbat ihop i tio år, och tidigare hörde till, men av olika anledningar föll ur.
Funderar på hur jag hamnade i kylan.
Gjorde jag nåt fel? Passade jag inte in. Var jag inte tillräckligt gullig eller rolig?
Nån slags stolthet gör att jag inte visar hur jag märker att andra dissar mig. Är jag dyster, tung, trist eller bara för gammal? Drar jag ner andras image?
Kvar satt L och jag, med varsina jobb, och så larmade vi på och tog sällskap på tunnelbanan. Hon hem till sin kille, och jag hem till dotter. Hem till omvända dygnets början, där min dyngsavlutning är hennes början.
Och med mig är det inget vidare vits. Känner mig iakttagen och kontrollerad, men helt osedd. Överbliven, men inte själv.
Är någonstans mellan genomledsen och uppgiven. Kan inte släppa datorn och inte sova.
11 september 2008
9 september 2008
Tittar ner i påsen
Tunnelbanan. Folk hostar och hostar och mannen mitt emot gnager och gnager på morot efter morot. Jag kollar ner i påsen och vill inte se på dom som låter. Kollegan tid 4-manna-skrivbordet på jobbet äter äpplen och stoppar ständigt nåt i munnen som låter. Har en överkänslig dag och ska snart sätta i lurarna. Release.
Gardell i 15 watt
15 watt Ger inte mycket till läsljus. Ska nu ändå läsa 2 sidor jonas gardell och somna. 169 sidor kommer ta 84 dar att läsa ut.
8 september 2008
Konsten att sabba
Har nog gjort det i helgen. Sabbat relationer. Snackar för mycket dumheter ibland, och det inte under nåt partande, utan mitt i maten.
Tar i för mycket - eller för lite och gör nog ingen glad. Vet inte hur saker egentligen är. Är så van vid att stå i skuggan och att inte räknas, såpass att jag tar det för givet, och inte vet hur jag ska bete mig när någon bryr sig.
Tar i för mycket - eller för lite och gör nog ingen glad. Vet inte hur saker egentligen är. Är så van vid att stå i skuggan och att inte räknas, såpass att jag tar det för givet, och inte vet hur jag ska bete mig när någon bryr sig.
6 september 2008
Skit i det du
Nu har jag stängt in migpå mitt rum med P3 och Kornel Kovac. Jag ska inte städa, inte laga mat, inte träffa nån. Inte gräla, inte göra nåt alls. Går jag ut och nån frågar vart jag ska eller när jag kommer hem ska jag svara som andra:
- Skit i det du.
Jag kommer kanske tillbaka till våren.
- Skit i det du.
Jag kommer kanske tillbaka till våren.
5 september 2008
Backar till karneval
Nu har jag lagt upp lite Notting Hill-bilder, till exempel med killen som räddade mina fötter på karnevalen och hans tjej. När de kommer till Stockholm lär jag ha plats här. Såg också att Karl hade fastnat på en bild. Det så kallade X-et visade sig bli lite svartsjuk, när jag gick från 44-åring till 33-åring.. som han trodde fel.
4 september 2008
Kista-kontor vid en av groparna
Utanför kistagrossen. Ericsson.kontoren kanske ska få nya garage eller är det inglasning av hela rubbet som gäller? Rullband till kontoren lär det inte bli i alla fall.
Två träd offrats
Och groparna blir allt djupare i kista. Man går i tillfälliga fållor varje dag. Ens egna digitala projekt känns riktigt anständiga jämfört med detta byggande för byggandets egen skull,
Stackars den
Tänk om nån skulle vara tvungen att städa upp efter mig.. Hårdfiskar är ju bara att radera. Men om man skulle kola vippen hux flux skulle andra tvingar sortera ut viktigt från oviktigt. Måste städa före nästa resa.
Spackla och ta taxi var nionde minut
Har två mobiltelefonlarm som jag använder på mornarna. Det första heter av någon anledning "Spackla!", det andra heter "Ta taxi". Det är vansinne när de båda snoozar ikapp efter ett tag, medan jag försöker stänga av, men inte lyckas.
Imorgon ska jag spackla klockan 8 och ta den där taxin klockan 8.30.
Imorgon ska jag spackla klockan 8 och ta den där taxin klockan 8.30.
Lura flugor
Fått en stor spyfluga på rummet som snurrar runt i sänglampans skärm. Så irriterande när man ska försöka chilla ner sig. Fick ställa lampan utanför rummet, snabbt släcka ljuset, och stänga flugan ute. Nu väntar jag. Sen tar jag in lampan och tänder igen.
1:30 är klockan, och jag har tusen idéer och skulle vilja gå till ateljén.. Ha. Mycket har man hittat på men nån ateljé blev det ju aldrig, men inte heller en sån där pysselhörna som kvinnor sägs vilja ha och ha rätt till. Jag har i alla fall mitt eget rum. Och där har jag både skön säng och en arbetsplats som är tusen gånger mer effektiv än på kontorets, och med frisk luft, ljus, radio, nyheter, musik, skrivare, två datorer..
Då ska jag TVINGA mig i säng. TVINGA mig till sömns. Och sen TVINGA mig att gå upp. TVINGA på mig kläder. TVINGA mig till äckelblåbuss och äckelblålinje och äckelförort, för att sitta i en miljö där jag jobbar sämre..
Vad morgonterrormänniskorna inte förstår är att om de ser mig på jobbet kl 9 så tror de jag är där, men det är jag inte. Jag har inte sovit färdigt och det är ett lose-lose-förhållande, inte win-win. Jag tänker möjligen "..fan, fan, faan, vad gör jag här, suck..". Det tar timmar att vakna. Ögonen svider. Hjärnan är fast i sitt standby-läge hela dan. Först på kvällen börjar det strömma lite energi i knoppen av träden i skogen utanför.
Spyflugan lurade jag ut i mörkret, och ljuset tog jag tillbaka till mitt eget rum.
Går jag upp vid 9 och sätter på datorn kan jag börja jobba direkt. Om än lite trött.
Vaknar jag 11 är jag till och med pigg, och kan jobba 10 timmar på raken om så behövs. Och sen ha ork till fritid efter det.
Jag avskyr tvång. Både att tvingas och att tvinga andra. Med kontrollfreaksen gör jag som med flugan. Försöker lirka iväg kontrollanter utanför och släcka ljuset för dem. Det värsta är att de inte nöjer sig med att kontrollera de redan lydiga.
Det är de frias ljus de vill åt.
1:30 är klockan, och jag har tusen idéer och skulle vilja gå till ateljén.. Ha. Mycket har man hittat på men nån ateljé blev det ju aldrig, men inte heller en sån där pysselhörna som kvinnor sägs vilja ha och ha rätt till. Jag har i alla fall mitt eget rum. Och där har jag både skön säng och en arbetsplats som är tusen gånger mer effektiv än på kontorets, och med frisk luft, ljus, radio, nyheter, musik, skrivare, två datorer..
Då ska jag TVINGA mig i säng. TVINGA mig till sömns. Och sen TVINGA mig att gå upp. TVINGA på mig kläder. TVINGA mig till äckelblåbuss och äckelblålinje och äckelförort, för att sitta i en miljö där jag jobbar sämre..
Vad morgonterrormänniskorna inte förstår är att om de ser mig på jobbet kl 9 så tror de jag är där, men det är jag inte. Jag har inte sovit färdigt och det är ett lose-lose-förhållande, inte win-win. Jag tänker möjligen "..fan, fan, faan, vad gör jag här, suck..". Det tar timmar att vakna. Ögonen svider. Hjärnan är fast i sitt standby-läge hela dan. Först på kvällen börjar det strömma lite energi i knoppen av träden i skogen utanför.
Spyflugan lurade jag ut i mörkret, och ljuset tog jag tillbaka till mitt eget rum.
Går jag upp vid 9 och sätter på datorn kan jag börja jobba direkt. Om än lite trött.
Vaknar jag 11 är jag till och med pigg, och kan jobba 10 timmar på raken om så behövs. Och sen ha ork till fritid efter det.
Jag avskyr tvång. Både att tvingas och att tvinga andra. Med kontrollfreaksen gör jag som med flugan. Försöker lirka iväg kontrollanter utanför och släcka ljuset för dem. Det värsta är att de inte nöjer sig med att kontrollera de redan lydiga.
Det är de frias ljus de vill åt.
Hemmakväll med gängen
Ett jädrans liv på balkongen. Dörren dit står vidöppen och det blåser in höstvindar i vardagsrummet, där dottern och jag sitter med varsin laptop. Hon i soffan, jag i fåtöljen. Vinden stökar runt bland utemöblerna och träden trasslar. Strax 2 och en halv man. Sen Cheers. Wow...
Tråkigt tråkigt
När Carrie i Sex & the city träffar ryssen sitter dotter jag och suckar. Han är såå tråkig, och pretentiös. Ihh.
Håller med. I'm not really a fruit person either..
Håller med. I'm not really a fruit person either..
3 september 2008
Björns bostadsförbrytare
Jag, en bostadbytarförbrytare på Björns bytare. Fick följande mail:
Nej, självklart betalar jag för annonsen varje månad bara för att jäklas med alla som aldrig kommer att kunna få min lägenhet..
Vill bara att du ska veta att det är flera lägenhetsinnehavare som undrar vad du håller på med. Flera (inklusive mig själv) vet att du har hållt på med dina byten i flera års tid. Du upptar bara massa plats i en mängd kedjor som de flesta vet ändå inte leder till något.
Än mer plats tar du när du har fler annonser med din lägenhet.
Alltid tråkigt för oss som verkligen vill byta när det finns sådana som du som inte på flera års tid verkar vilja byta.
Nej, självklart betalar jag för annonsen varje månad bara för att jäklas med alla som aldrig kommer att kunna få min lägenhet..
2 september 2008
Hänger läpp idag
Tror lagningen efter Barcelona gått sönder. Undrar om det är 1 års garanti på tandarbeten. Beställt tid hos banken. Varit hos läkare för nacken. Dags för Kista t/r.
Jobba stenhårt
Är ganska vän med september och oktober. Har inte haft nån riktig semester men inbillar mig som vanligt att det ska bli tre månader i nåt varmt land under vintern. Jag är rätt bra på att lura mig själv.
Tre år ska jag utan omsvep få hyra ut om jag tecknar upp mig på att köpa min hyresrätt. NU!!! Banken jagar mig.
Jag som gillar att skjuta upp stora beslut. Som inte ens kan bestämma mig för 38 eller 39 utan vill ha en 38:a på vänster och en 39:a på höger i skoaffären och kommer ut tomhänt, om man nu kan kalla det så. Både och är det jag brukar föredra och överfört till resor skulle jag köpa ett par i varje storlek, så att jag kan välja senare.
Jag vill varken vara hyresgäst i bostadsrättsförening, eller som nu, hyresgäst i ett hus där grannarna vill ha bort en och man får tassa på tå i ullsockor. Det är verkligen inte pest eller kolera. Jag är glad att ha en bra bostad. Det är bara för mycket stålar inblandat i allt, och jag är van att inte ha några lån över huvud taget.
Tre år ska jag utan omsvep få hyra ut om jag tecknar upp mig på att köpa min hyresrätt. NU!!! Banken jagar mig.
Jag som gillar att skjuta upp stora beslut. Som inte ens kan bestämma mig för 38 eller 39 utan vill ha en 38:a på vänster och en 39:a på höger i skoaffären och kommer ut tomhänt, om man nu kan kalla det så. Både och är det jag brukar föredra och överfört till resor skulle jag köpa ett par i varje storlek, så att jag kan välja senare.
Jag vill varken vara hyresgäst i bostadsrättsförening, eller som nu, hyresgäst i ett hus där grannarna vill ha bort en och man får tassa på tå i ullsockor. Det är verkligen inte pest eller kolera. Jag är glad att ha en bra bostad. Det är bara för mycket stålar inblandat i allt, och jag är van att inte ha några lån över huvud taget.
Klockan 01:96
Då är man trött när mankastar ett öga på klockradion i hörnan och inte reagerar på att klockan är är 01:96, utan bara tänker att den nästan är 2. Ska bara.. Nu är den 01:41. Det artar sig.
31 augusti 2008
Städa
Förstår inte att städning, matlagning, hämtningar och lämningar av barnen, tvätta kläder med mera är något som måste skötas av just en själv, när de flesta andra tjänster går att köpa. Att både jobba, transportera sig och sköta hus och hem blir för mycket för många.
Problemet är att städning och tvätt är både tidsödande och repetitivt. När man gjort ett bra jobb syns det inte ens, och gör man det lite hela tiden, tror ingen att det nåt egentligt jobb bakom. Det tar sån jävla tid.
Hela vårt moderna samhälle går ut på att vi tjänar pengar på något som vi är bra på och köper till oss andra varor och tjänster, där andra är bättre och mer effektiva och kanske kan stordrifta det.
Vad som behövs är en tillåten marknad för byte av tjänster eller köp av tjänster, som bör ha betydligt lägre skatt eftersom de behövs för att man själv ska kunna skaffa en inkomst.
Problemet är att städning och tvätt är både tidsödande och repetitivt. När man gjort ett bra jobb syns det inte ens, och gör man det lite hela tiden, tror ingen att det nåt egentligt jobb bakom. Det tar sån jävla tid.
Hela vårt moderna samhälle går ut på att vi tjänar pengar på något som vi är bra på och köper till oss andra varor och tjänster, där andra är bättre och mer effektiva och kanske kan stordrifta det.
Vad som behövs är en tillåten marknad för byte av tjänster eller köp av tjänster, som bör ha betydligt lägre skatt eftersom de behövs för att man själv ska kunna skaffa en inkomst.
För mycket tjatter
Om man är lite allergisk för mycket tjatter så ska man inte ha radion på samtidigt som man bläddrar i söndagstidningar och surfar. Det blir för mycket. Man hänger inte med. Men jag vet att orkanen Gustav rör sig mot stackars New Orleans igen och att befolkningen beordras lämna staden, dom som inte redan gjort det.
Radions P3 kör, låter det som, samma program om sex, kärlek och relationer i ganska förutsägbara varianter på eftermiddagarna. Ja-ja-ja, tänker man, det kommer ju faktiskt nya ungdomar hela tiden, och tiderna är hårda när man ska skapa sig själv och sin plats i relationernas värld.
Problemet för många är att de inte träffar så många andra över huvud taget, och därför är det inte så enkelt heller att hitta någon att bli allvarligt kär i sånt. Och tar man tag i det genom dejtingssiter får man virtuella harem, men kanske inte rätt sällskap ändå.
Jobbpapper, räkningar, oändlig städning, papper, papper. Jag fattar inte hur det kan bli så mycket.
Nej, det är bara att tugga sig igenom tråket. Göra som de visa säger, försöka vara i nuet i de sysslor man har, som munkarna. Känna hur det känns att göra rätt, och göra allt ordentligt. Men ordentligt tar tid, och då ska man ha den tiden.
Jag skulle vilja ha en skräpkammare med en plottervägg, där jag kunde limma upp alla dessa viktiga lappar. Då skulle jag i alla fall veta var de hörde hemma.
Radions P3 kör, låter det som, samma program om sex, kärlek och relationer i ganska förutsägbara varianter på eftermiddagarna. Ja-ja-ja, tänker man, det kommer ju faktiskt nya ungdomar hela tiden, och tiderna är hårda när man ska skapa sig själv och sin plats i relationernas värld.
Problemet för många är att de inte träffar så många andra över huvud taget, och därför är det inte så enkelt heller att hitta någon att bli allvarligt kär i sånt. Och tar man tag i det genom dejtingssiter får man virtuella harem, men kanske inte rätt sällskap ändå.
Jobbpapper, räkningar, oändlig städning, papper, papper. Jag fattar inte hur det kan bli så mycket.
Nej, det är bara att tugga sig igenom tråket. Göra som de visa säger, försöka vara i nuet i de sysslor man har, som munkarna. Känna hur det känns att göra rätt, och göra allt ordentligt. Men ordentligt tar tid, och då ska man ha den tiden.
Jag skulle vilja ha en skräpkammare med en plottervägg, där jag kunde limma upp alla dessa viktiga lappar. Då skulle jag i alla fall veta var de hörde hemma.
Konsten att avstå
Ikväll avstod jag från att gå på F12-terassen fastän jag var musiksugen. Istället lagade jag mat med dottern och såg på filmer. Jag avstod också att åka på mondaybar-kryssning till förmån för relationen med jobbkollegorna på kräftskiva. Men det kan väl knappas kallas för att avstå. Jag vet hur det var att vara gift, ha småbarn, aldrig ha nån egen tid och aldrig göra någonting över huvud taget utanför arbete och familjeliv.
Hör nog till dom som knappast avstår från så mycket längre.
Gillar det goda livet med balans på hemma och borta, inne och ute, enslighet och folkskock, tystnad och techno.
Funderar på att gå över till film. Ska man musikturista gör det sig ju bättre på film. Men en så enkel sak som att bildblogga på resan verkar ogenomförbart utan en assistent som kan fixa mina tekniska prylar och uppkopplingar och vakta mina saker och bär väskorna medan jag fotar och interagerar med resmålet. Jag behöver en sherpa.
Och ibland vill jag bara lite mer än jag orkar. Och jag ger mig. Det är som när jag var på Sonar i Barcelona i somras. Jag orkade två kvällar av tre, och två kvällar av fem på Ibiza. Mer gick bara inte. Jag valde strandliv istället. Och jag valde helt bort Grekland i år.
Ikväll handlade jag och tog två öl på närmsta puben för första gången på länge. Pratade först lite med australiensaren från Hornsgatan, och sen med en 41-årig kvinna, som var jättepratsugen, och ute med tjejgänget, men hon behövde lite omväxling från dem, uppenbarligen. Tänkte på hur det kan gå och hur mycket roligt jag faktiskt har, och ganska ofta.
Hon hade blivit sjukskriven av jobbskador i vården, förlorat lägenheten i stan vid skilsmässa, och berättade att hon går på nån slags jobbträning för att hitta något hon klarar att jobba med för att kunna komma tillbaka i arbetslivet och klara hyran själv utan bidrag osv osv. I den manliga sektorn ska det vara, där man får betalt för arbetet, som hon sa. Svetsare eller nåt då? föreslog jag. Precis vad jag tänkt, sa hon.
När jag var 41 hade jag varit helsingel i nåt år. Vet inte vad jag sysslade med egentligen, utöver att jag bodde med två barn i mellanålder, och vi bodde alldeles för trångt. Sysslade med webb även då, fast på det stora företaget, i jättestora projekt, och var alldeles utarbetad och hade hamnat i den stora IT-boomen, medan jag nu jobbar med mindre företag och mindre projekt, och bor större och dyrare. Skulle må bra om jag bara kunde låta bli att oroa mig så mycket.
Hör nog till dom som knappast avstår från så mycket längre.
Gillar det goda livet med balans på hemma och borta, inne och ute, enslighet och folkskock, tystnad och techno.
Funderar på att gå över till film. Ska man musikturista gör det sig ju bättre på film. Men en så enkel sak som att bildblogga på resan verkar ogenomförbart utan en assistent som kan fixa mina tekniska prylar och uppkopplingar och vakta mina saker och bär väskorna medan jag fotar och interagerar med resmålet. Jag behöver en sherpa.
Och ibland vill jag bara lite mer än jag orkar. Och jag ger mig. Det är som när jag var på Sonar i Barcelona i somras. Jag orkade två kvällar av tre, och två kvällar av fem på Ibiza. Mer gick bara inte. Jag valde strandliv istället. Och jag valde helt bort Grekland i år.
Ikväll handlade jag och tog två öl på närmsta puben för första gången på länge. Pratade först lite med australiensaren från Hornsgatan, och sen med en 41-årig kvinna, som var jättepratsugen, och ute med tjejgänget, men hon behövde lite omväxling från dem, uppenbarligen. Tänkte på hur det kan gå och hur mycket roligt jag faktiskt har, och ganska ofta.
Hon hade blivit sjukskriven av jobbskador i vården, förlorat lägenheten i stan vid skilsmässa, och berättade att hon går på nån slags jobbträning för att hitta något hon klarar att jobba med för att kunna komma tillbaka i arbetslivet och klara hyran själv utan bidrag osv osv. I den manliga sektorn ska det vara, där man får betalt för arbetet, som hon sa. Svetsare eller nåt då? föreslog jag. Precis vad jag tänkt, sa hon.
När jag var 41 hade jag varit helsingel i nåt år. Vet inte vad jag sysslade med egentligen, utöver att jag bodde med två barn i mellanålder, och vi bodde alldeles för trångt. Sysslade med webb även då, fast på det stora företaget, i jättestora projekt, och var alldeles utarbetad och hade hamnat i den stora IT-boomen, medan jag nu jobbar med mindre företag och mindre projekt, och bor större och dyrare. Skulle må bra om jag bara kunde låta bli att oroa mig så mycket.
30 augusti 2008
Kräftor
Kräftskivan igårkväll var kul och rättså städad, åtminstone jämfört med hur de vuxna partade och bråkade och bröt ihop i Roy Anderssons En kärlekshistoria, som jag såg samma dag jag blev vuxen, eller vad man nu kallar det.
Minns att det var under de vuxnas vildaste fester man hade sin största frihet som barn. Man kunde sticka iväg mitt i natten och bada, de okejade allt, så länge de fick festa vidare. Hade de alltid festat hade det varit mindre kul, förstås.
Insåg igår att jag är en sopa på att organisera mig själv.
17.55 eller 18.25 gick bussen från Gullmarsplan och jag skulle ha kräftor och dricka med.
18.10 cyklade jag hemifrån.
18.35 hade jag köat färdigt på bolaget.
18.45 hade jag köpt (väldigt goda) kräftor och räkor. Sprang med väska och alla påsar till tunnelbanan på Medborgarplatsen, pustade och svettades.
18.50 sprang jag runt Gullmarsplan och letade efter bussen, och till slut visade en bussförare och jag fick springa som en galning.
18.55-bussen hann jag precis på innan dörrarna stängdes.
1 timme efter de andra kom jag. Vet inte hur det går till. Men motion får man ju.
Minns att det var under de vuxnas vildaste fester man hade sin största frihet som barn. Man kunde sticka iväg mitt i natten och bada, de okejade allt, så länge de fick festa vidare. Hade de alltid festat hade det varit mindre kul, förstås.
Insåg igår att jag är en sopa på att organisera mig själv.
17.55 eller 18.25 gick bussen från Gullmarsplan och jag skulle ha kräftor och dricka med.
18.10 cyklade jag hemifrån.
18.35 hade jag köat färdigt på bolaget.
18.45 hade jag köpt (väldigt goda) kräftor och räkor. Sprang med väska och alla påsar till tunnelbanan på Medborgarplatsen, pustade och svettades.
18.50 sprang jag runt Gullmarsplan och letade efter bussen, och till slut visade en bussförare och jag fick springa som en galning.
18.55-bussen hann jag precis på innan dörrarna stängdes.
1 timme efter de andra kom jag. Vet inte hur det går till. Men motion får man ju.
29 augusti 2008
London fem dar och ingen Monday bar
Sitter nu härhemma i sängen med tre mobiltelefoner: en gammal slö kontantkortstelefon, som det inte gick att ringa ifrån i London, min trasiga K800i, som jag hårdanvänt i precis 2 år, och en exakt likadan till, men obegripligt orepad och ooanvänd som jag fick som lånetelefon idag. Nästa lycka. Modellen säljs inte längre, förstås.
Ännu lyckligare var dottern som hittat sin drömcykel. En likadan som hon blev bestulen på och till bra pris. En mörkröd bättre begagnad mountainbike med 21 växlar. Att cykla hem den från Bromma var dock ett smärre äventyr, men det får hon nog gästblogga om själv.
Just nu pågår MondayBars summer cruise, som jag så gärna hade åkt på om jag inte precis hade kommit hem från festivalande i London i dagarna fem, eller tre snarare, och behövde vara på jobbet idag och imorgon. Det blev en ogörlig kombination. Kom hem igårnatt vid den här tiden. Hann knappt sova förrän jag skulle upp och prestera saker.
Det lite tråkiga med Londontrippen var att jag redan dag ett sumpade möjligheten att läsa mail via mobilen och mobilblogga. I Berlin i maj hade jag ingen täckning, så där strulade det också. Och under spanienresan fick jag inte igång datorns trådlösa.
Nu kunde jag inte kolla läsa bloggar, facebooka och annat som jag är van vid och inte heller hålla kontakten med folk.
Systemkameran blev dagen efter stulen i samband med att jag hittade en mobil i ett ett handfat och la lite koncentration på att hitta ägaren snarare än bevaka mitt eget. Det absolut jobbigaste med att resa själv är just att bevaka sina prylar. Men det var inte mer än en kamera jag blev av med egentligen, och lite småsaker. Det är värre när man tappar plånbok, kort och pass.
Så, liksom i Berlin, blir besök på polisstationen en aktivitet. Har ringt till tre lokala kontor och gjort anmälan på ett fjärde. All lost item are going to be handed over to Brixton police office, men som sagt, det kan ta tid. Ibland lämnar folk inte in saker till polisen förrän flera dagar efterråt och inte alls till den station som ligger närmast stället de hittade prylen.
Nu ska det bli skönt att bara sova. Och dricka fjärde glaset vatten.
Ännu lyckligare var dottern som hittat sin drömcykel. En likadan som hon blev bestulen på och till bra pris. En mörkröd bättre begagnad mountainbike med 21 växlar. Att cykla hem den från Bromma var dock ett smärre äventyr, men det får hon nog gästblogga om själv.
Just nu pågår MondayBars summer cruise, som jag så gärna hade åkt på om jag inte precis hade kommit hem från festivalande i London i dagarna fem, eller tre snarare, och behövde vara på jobbet idag och imorgon. Det blev en ogörlig kombination. Kom hem igårnatt vid den här tiden. Hann knappt sova förrän jag skulle upp och prestera saker.
Det lite tråkiga med Londontrippen var att jag redan dag ett sumpade möjligheten att läsa mail via mobilen och mobilblogga. I Berlin i maj hade jag ingen täckning, så där strulade det också. Och under spanienresan fick jag inte igång datorns trådlösa.
Nu kunde jag inte kolla läsa bloggar, facebooka och annat som jag är van vid och inte heller hålla kontakten med folk.
Systemkameran blev dagen efter stulen i samband med att jag hittade en mobil i ett ett handfat och la lite koncentration på att hitta ägaren snarare än bevaka mitt eget. Det absolut jobbigaste med att resa själv är just att bevaka sina prylar. Men det var inte mer än en kamera jag blev av med egentligen, och lite småsaker. Det är värre när man tappar plånbok, kort och pass.
Så, liksom i Berlin, blir besök på polisstationen en aktivitet. Har ringt till tre lokala kontor och gjort anmälan på ett fjärde. All lost item are going to be handed over to Brixton police office, men som sagt, det kan ta tid. Ibland lämnar folk inte in saker till polisen förrän flera dagar efterråt och inte alls till den station som ligger närmast stället de hittade prylen.
Nu ska det bli skönt att bara sova. Och dricka fjärde glaset vatten.
26 augusti 2008
After-party Notting Hill Carnival
Orla från Irland och hennes kille Aldric från TT, som fixade mina fötter. Westbourne Park Rd.
Precis innan jag träffade Karl, från east London. Han med brillorna. Vi karnevalade sen ihop nån timme under dag 1.
Ställe jag stod, Cambridge Gardens, Sound System Lord Gellys.
Poliserna fick nåt slags spader på Notting Hill Carnival-dag 2.
- Riots riots, skrek folk.
Move on, don't go that way, varnade trinida-tobagaren som just fixat mina fötter, till alla som passerade hörnan Westbourna Park Road / Portobello Road, där alla var på gott humör. Det var lite som himmel och helvete på samma gata.
Nere på Ladbroke grove där de sista karnevalsekipagen skulle passera mot slutet av karnevalsvägen, så stängde polisen plötsligt av ljudet, enligt vittnen, och tvingade de dansande tjejerna upp på flaken (för sin egen säkerhets skull), och man tvingade folk att röra gå med karnevalståget fastän musiken stängts av, och ingen ville vara med längre. Istället blev det kravaller. Flaskor kastades på poliserna.
Det bästa sättet att få lugnt och glatt är att låta folk dansa sig ut ur folkhav. Inte att stänga av festen och tvinga folk åt håll de inte ska åt. London är stort och att behöva gå till Westbourna park norrut istället för Notting Hill gate söderut är en ganska lång sträcka.
30 jobbiga uppkäftiga småkillar blev alltså arga för att musiken stängdes vilket ledde till att 500 arresterades i strider mellan "riot police and youths armed with bricks", som står det i thelondonpaper idag. Som vanligt är det polisen som överreagerar, och istället för att plocka bråkmakare på ett tidigt stadium istället förstör för alla.
Läs även andra bloggares åsikter om London, Notting Hill Carnival,
24 augusti 2008
London going north nottan notting hill carnival
Mobilen ur funktion och kameran stulen. Allt som vanligt alltså. Alltid lite strul hit och dit.
- Good karma, sa nån när jag hittade en mobil i handfatet på South Four bajamaja north och vi lyckades ringa till personens polare och personen kom och hämtade upp den och var jätteglad.
Om det var gott karma så borde min kamera återfinnas. Jag var snabb på att reagera men nån annan var snabbare. Alla bilder från igår borta alltså.
Tur att jag har reservkamera med.. Notting Hill Carnival nästa stopp.
- Good karma, sa nån när jag hittade en mobil i handfatet på South Four bajamaja north och vi lyckades ringa till personens polare och personen kom och hämtade upp den och var jätteglad.
Om det var gott karma så borde min kamera återfinnas. Jag var snabb på att reagera men nån annan var snabbare. Alla bilder från igår borta alltså.
Tur att jag har reservkamera med.. Notting Hill Carnival nästa stopp.
23 augusti 2008
Lite mess vid London Bridge
Lite koll har jag ju, men att bo i kappsäck kräver sin organisatör. Följande har försvunnit:
- ögonpenna, vilket gör att jag ser blekare och fulare ut
- ett läppstift, vilket gör att jag bara har ett kvar
- min favorit-bh.
Ögonpennan ligger troligen kvar hemma, men bh:n är ett mysterium. Jag tog av den helt själv vid sängen igårnatt, och bytte till ett vitt skönt linne istället för det svarta jag hade på mig. Helt solklart.
Dagkläderna la jag vid fotänden. Och det är inte så att jag hade glömt att sätta på mig bh:n igår och bara virrar till det. Jag har gillat att ha bh så länge det varit socialt tillåtet. Det var ett par hemska år där på 70-talet när man var pubertal och jättebystig, och man helst skulle vara tanig och plattbröstad och inte ha bh.. och hade man fick man smyga och låtsas att man inte hade nån. Som sporttjej var det inte kul alls med brösten som bumpade runt hej vilt, till killarnas nöje.
Idag när jag vaknade och skulle ta kläder med till duschrummet så var bh:n alltså puts väck. Inte stor business kan folk tycka, men det gör skillnad. Jag och städerskorna har vänt på varenda pinal i rummet, dom för att städa efter dom som checkat ut och jag för att hitta mina kläder.
Nu sitter jag på ett fik och organiserar mig. Espresso, laddar över bilder så att jag kan fota, försöker packa den optimala dag- plus kväll-väskan, med allt man behöver, utan att det ska bli för tungt. Vädret är si och så.
Läs även andra bloggares åsikter om London, livsadministration,
- ögonpenna, vilket gör att jag ser blekare och fulare ut
- ett läppstift, vilket gör att jag bara har ett kvar
- min favorit-bh.
Ögonpennan ligger troligen kvar hemma, men bh:n är ett mysterium. Jag tog av den helt själv vid sängen igårnatt, och bytte till ett vitt skönt linne istället för det svarta jag hade på mig. Helt solklart.
Dagkläderna la jag vid fotänden. Och det är inte så att jag hade glömt att sätta på mig bh:n igår och bara virrar till det. Jag har gillat att ha bh så länge det varit socialt tillåtet. Det var ett par hemska år där på 70-talet när man var pubertal och jättebystig, och man helst skulle vara tanig och plattbröstad och inte ha bh.. och hade man fick man smyga och låtsas att man inte hade nån. Som sporttjej var det inte kul alls med brösten som bumpade runt hej vilt, till killarnas nöje.
Idag när jag vaknade och skulle ta kläder med till duschrummet så var bh:n alltså puts väck. Inte stor business kan folk tycka, men det gör skillnad. Jag och städerskorna har vänt på varenda pinal i rummet, dom för att städa efter dom som checkat ut och jag för att hitta mina kläder.
Nu sitter jag på ett fik och organiserar mig. Espresso, laddar över bilder så att jag kan fota, försöker packa den optimala dag- plus kväll-väskan, med allt man behöver, utan att det ska bli för tungt. Vädret är si och så.
Läs även andra bloggares åsikter om London, livsadministration,
22 augusti 2008
London: Borough Bellushi's bar
Bor på hostel.
Inte egentligen min grej, men som i Barcan är det en fråga om budget. Fördelen med hostel är att de som här har fritt trådlöst, hyfsad mat ibland, sånt man kan glömma på ett rostigt brittiskt hotell med sina kettels och fläckade heltäckningsmattor för 75 pund natten med några sura muslimer som tror att man är hora för att man bokar ett eget rum.
Det gör jag inte om.
Så nu har jag uppkoppling med min laptop, men mobilen är utslagen efter två års hård drift. Någon mobilbloggning blir det inte på den här resan i alla fall. Kastade bara iväg några bilder från mobilen nyss, sista sucken liksom.
Man kan inte ha allt heller..
Inte egentligen min grej, men som i Barcan är det en fråga om budget. Fördelen med hostel är att de som här har fritt trådlöst, hyfsad mat ibland, sånt man kan glömma på ett rostigt brittiskt hotell med sina kettels och fläckade heltäckningsmattor för 75 pund natten med några sura muslimer som tror att man är hora för att man bokar ett eget rum.
Det gör jag inte om.
Så nu har jag uppkoppling med min laptop, men mobilen är utslagen efter två års hård drift. Någon mobilbloggning blir det inte på den här resan i alla fall. Kastade bara iväg några bilder från mobilen nyss, sista sucken liksom.
Man kan inte ha allt heller..
Planet på gatwick
Flög Sterling men de hade chartrat in plan. Så även om man tror att ett bolag bara kör sina egna nya plan kan man plötsligt sitta i en okänd kärra utan beteckning på säkerhetslappen i stolsfickan.
Ovan molnen
Starten gick bra, fast det var ett gammalt plan, fick jag för mig i alla fall. Landningen så smidig att den knappt märktes. Var lite nervös.
21 augusti 2008
Deprimerande flygkrasch
Deprimerande med den hemska flygolyckan i Madrid igår när ett Spanair-plan började brinna vid start, och 153 människor dog i lågorna. Inte länge sen jag själv flög omkring därnere i Spanien. Ångest.
Jag känner inte alls för att flyga imorgon..
Jag känner inte alls för att flyga imorgon..
South west four-programmet
35 000 besökare tar man emot på för South West Four-eventet på gräsfältet Clapham Common i London. Hur Stockholm stad trodde att 35000 besökare skulle få plats vid en liten scen på Stureplan är obegripligt.
Startfältet på lördag ser ut såhär:
SW4 KISS MAIN STAGE: CARL COX & FRIENDS:
| THE GLOBAL STAGE:In association with DJ Magazine and Residentadvisor.net |
  | THE TIME OUT / GALLERY / HEATUK STAGE:In association with Time Out and Harderfaster.net |
 | PUSH STAGE:In association With Data Transmission.co.uk and Tilllate.com |
| NIC FANCIULLI |
| CLAUDE VON STROKE |
| SOS (DEMI / DESYN MASIELLO / OMID 16B) |
| ROASTGROOVE (live) |
| AARON BASKERVILLE |
| SARAH HOLDER |
Andra bloggar om: London, clapham common, klubb,
Okej ok
Tänkte skriva att jag hade velat göra en churchill idag, men insåg att där går gränsen. Det går inte att stava till churtchill, och vem i hela världen skulle ha anledning att sitta på min sängkant och ta order, och sen fixa allt åt mig.
C gick tydligen inte ur sängen på förmiddagarna. Han sov inte mer än två timmar per natt men lyckades hushålla med de personliga resurserna och höll sig igång på diverse stimulantia. Det är ungefär motsatsen mot hur jag gör, där det mesta bara känns som longörer och transportsträckor. Bäst mår jag om jag har en och en halv meter till jobbet. Klick, så är datorn på och jag kan koncentrera mig på det jag ska göra direkt. Och känner mig nästan lite lycklig.
Man är helt enkelt inte speciellt viktig för världsutvecklingen och man är en sån där droppe i havet, som de flesta andra, och det är vår sammantagna aktivitet som gör världen, trots makthavarna, som inte fattat att man inte vill ha dom.
Men ibland tycker en och annan att man är okej - och det gör mig glad. För det finns folk som verkligen tycker illa om mig, utan att jag gjort dem något illa över huvud taget, men så är det. Fy fan vad jag tycker illa om mobbing, förresten. Tänk alla ungar som måste tillbaka till sina plågoandar i skolan nu.
Jag har aldrig förståt tjusningen med att glänsa genom att utesluta andra.
C gick tydligen inte ur sängen på förmiddagarna. Han sov inte mer än två timmar per natt men lyckades hushålla med de personliga resurserna och höll sig igång på diverse stimulantia. Det är ungefär motsatsen mot hur jag gör, där det mesta bara känns som longörer och transportsträckor. Bäst mår jag om jag har en och en halv meter till jobbet. Klick, så är datorn på och jag kan koncentrera mig på det jag ska göra direkt. Och känner mig nästan lite lycklig.
Man är helt enkelt inte speciellt viktig för världsutvecklingen och man är en sån där droppe i havet, som de flesta andra, och det är vår sammantagna aktivitet som gör världen, trots makthavarna, som inte fattat att man inte vill ha dom.
Men ibland tycker en och annan att man är okej - och det gör mig glad. För det finns folk som verkligen tycker illa om mig, utan att jag gjort dem något illa över huvud taget, men så är det. Fy fan vad jag tycker illa om mobbing, förresten. Tänk alla ungar som måste tillbaka till sina plågoandar i skolan nu.
Jag har aldrig förståt tjusningen med att glänsa genom att utesluta andra.
South west four here we come
Det verkar som South west four är en jättegrej i London denna augusti bank holiday. Det är utsålt sen länge.
Vilken tur då, att jag köpte biljett för så länge sen. A i London, snubben, frågar bara om jag ska iväg på "the techno shit" igen. Jo, så är det. Man kan tydligen inte få nog.
Andra bloggar om: London, klubb, south west four
Vilken tur då, att jag köpte biljett för så länge sen. A i London, snubben, frågar bara om jag ska iväg på "the techno shit" igen. Jo, så är det. Man kan tydligen inte få nog.
Andra bloggar om: London, klubb, south west four
20 augusti 2008
Inte torkad
Som några vet fastnade jag idag totalt i mina ambitioner när jag vände upp och ner på hela lägenheten för att hitta plånboken, och till slut hittade den i tvättmaskinen efter hård centrifugering ihop med vittvätten.
Så blött har det varit, inte torrt.
Bloggtorka har jag inte, däremot funkar inte mobilen som den ska, och det är därifrån jag brukar publicera när jag är mellan hemma- och kontorshak och på resor. Batteriet går inte att ladda heller. 2 år har jag haft den, då min föregående mobil blev stulen på Notting Hill Carnival. Nu ska jag snart dit och få bot mot tystnaden härhemma.
Är oerhört trött. Idag köande, helt meningslöst, och trängsel i ett fullständigt igenproppat T-centralen, där man inte på något sätt hjälper turister med att översätta skyltar och anvisningar till engelska. Det blir stockningar och personalen kan inte tillräckligt för att informera vilsna om färdvägar och biljettregler.
Det var också en avstängning så att vi som skulle till den övre perrongen stoppades utan information, och det blev orolig trängsel och ingen information kom ut, och folk pressade på för att komma fram.
Man vill veta vad som händer. Och extra läskigt blir det när de tar beslutet att det är bättre att inte informera. Då tror man att det är något verkligen allvarligt som hänt eller något hot.
Farligare än farligt är när folk får panik, och panik kan starta med att någon får panik av att inget veta.
Så blött har det varit, inte torrt.
Bloggtorka har jag inte, däremot funkar inte mobilen som den ska, och det är därifrån jag brukar publicera när jag är mellan hemma- och kontorshak och på resor. Batteriet går inte att ladda heller. 2 år har jag haft den, då min föregående mobil blev stulen på Notting Hill Carnival. Nu ska jag snart dit och få bot mot tystnaden härhemma.
Är oerhört trött. Idag köande, helt meningslöst, och trängsel i ett fullständigt igenproppat T-centralen, där man inte på något sätt hjälper turister med att översätta skyltar och anvisningar till engelska. Det blir stockningar och personalen kan inte tillräckligt för att informera vilsna om färdvägar och biljettregler.
Det var också en avstängning så att vi som skulle till den övre perrongen stoppades utan information, och det blev orolig trängsel och ingen information kom ut, och folk pressade på för att komma fram.
Man vill veta vad som händer. Och extra läskigt blir det när de tar beslutet att det är bättre att inte informera. Då tror man att det är något verkligen allvarligt som hänt eller något hot.
Farligare än farligt är när folk får panik, och panik kan starta med att någon får panik av att inget veta.
15 augusti 2008
Precis så, Stockholmsnatten
Publicerat i Svenskan idag, och på bloggen Stockholmsnatten:
Vad är problemet med det här landet egentligen?
Jag har också nån grav form av Barcelona, med vissa Berlinaktiga attacker av bom-bom-bom-syndrom, då jag akut känner att jag behöver house och techno långt in på morgontimmarna.
Jag gnäller och skäller - och skäms över Stockholmsnatten inför utländska besökare. Jag suckar och lider av arrogansen, av den fåniga viktigheten, som är så långt ifrån coolt man kan tänka sig. Jag tycker att det är pinsamt att stadens nördiga marknadsförare kallar Stockholm för "Capital of Scandinavia", när nu varanda stockholmskotte vet att det är Köpenhamn som är den enda riktiga stan i hela Skandinavien. Dom smilar och småler därnere. Men självklart skulle en stockholmare aldrig hitta på nåt så dumt.
Läs även andra bloggares åsikter om Stockholm, stockholmsnatt, Barcelona, berlin, köpenhamn
Vad är problemet med det här landet egentligen?
Jag har också nån grav form av Barcelona, med vissa Berlinaktiga attacker av bom-bom-bom-syndrom, då jag akut känner att jag behöver house och techno långt in på morgontimmarna.
Jag gnäller och skäller - och skäms över Stockholmsnatten inför utländska besökare. Jag suckar och lider av arrogansen, av den fåniga viktigheten, som är så långt ifrån coolt man kan tänka sig. Jag tycker att det är pinsamt att stadens nördiga marknadsförare kallar Stockholm för "Capital of Scandinavia", när nu varanda stockholmskotte vet att det är Köpenhamn som är den enda riktiga stan i hela Skandinavien. Dom smilar och småler därnere. Men självklart skulle en stockholmare aldrig hitta på nåt så dumt.
Läs även andra bloggares åsikter om Stockholm, stockholmsnatt, Barcelona, berlin, köpenhamn
X-et i London kör ljuv taktik
På telefonsvararen i mobilen har jag två underbara meddelanden från snickaren i London.
Han säger att han hoppas jag kommer dit, att vi kan bo ihop, att han saknar mig och ser fram emot att "hang out" together.
Jag satte på ljudinspelning, så jag ska transkribera när jag får tid.
Nån liten karamell ska man väl ha ibland. Frågan är om jag vill vara weekendpar ihop med honom. Nej, det är ingen tvekan där eftersom kravlösare förhållande finns inte, men det handlar snarare om att ha råd med 6 dar i London just nu. Och om vädret tillåter. Och allt annat tillåter.
Han säger att han hoppas jag kommer dit, att vi kan bo ihop, att han saknar mig och ser fram emot att "hang out" together.
Jag satte på ljudinspelning, så jag ska transkribera när jag får tid.
Nån liten karamell ska man väl ha ibland. Frågan är om jag vill vara weekendpar ihop med honom. Nej, det är ingen tvekan där eftersom kravlösare förhållande finns inte, men det handlar snarare om att ha råd med 6 dar i London just nu. Och om vädret tillåter. Och allt annat tillåter.
Viss överkonsumtion
5 konton betyder inte mycket.
Disponibelt Saldo idag inför mathandling:
0 0
5 5
-9 -9
13 13
6 -9 993
På disponibla sidan står jag trots allt på plus.
Disponibelt Saldo idag inför mathandling:
0 0
5 5
-9 -9
13 13
6 -9 993
På disponibla sidan står jag trots allt på plus.
14 augusti 2008
Tanto onsdag: självaste marie antoinette
På gräset i tanto. Kanske mysigt. Men filmen började för ljust och hemma väntade runaway project och två höjdaravsnitt av sex and the city som varken dotter eller jag sett förut, konstigt nog. Det bästa med serien är snacket som blir. Säkert håller minst 1000 studenter på att analysera sönder serien från alla vinklar. Min teori varför tjejer älskar den får jag återkomma till..
13 augusti 2008
Orka London om en vecka
Kollar väderprognoserna för London. Weather.com anser att det kommer vara klart till halvklart och runt 20-22 grader. Norska yr.no är pessimistiska. Regn och 19.
Är som vanligt i valet och kvalet kring om jag kommer iväg på "årliga" Londonresan. Jag är mentalt utsliten och har sovit för lite på grund av tidiga uppstigningar.
För mig är det osunt att gå upp sju. Jag bygger på sömnskulden med 2 timmar varje natt och blir sen övertrött och kan inte sova. Det är nu man skulle åka på solsemester i Turkiet eller nåt en vecka och bara ligga i halvskugga på stranden och läsa böcker och titta på havet.
Andra bloggar om: Andra bloggar om: väder, vädret, London, sömn,
Är som vanligt i valet och kvalet kring om jag kommer iväg på "årliga" Londonresan. Jag är mentalt utsliten och har sovit för lite på grund av tidiga uppstigningar.
För mig är det osunt att gå upp sju. Jag bygger på sömnskulden med 2 timmar varje natt och blir sen övertrött och kan inte sova. Det är nu man skulle åka på solsemester i Turkiet eller nåt en vecka och bara ligga i halvskugga på stranden och läsa böcker och titta på havet.
Andra bloggar om: Andra bloggar om: väder, vädret, London, sömn,
Vart ska allt leda
Det borde stå små skyltar i slang-rabatten som anges vad ledningen eller kabeln ska användas till, så att man har någon liten liten behållning av att se dessa hål i gatan varje dag. Och hjälp vad folk är entusiastiska över sina projekt. Amerikanerna pratar bara om sales och markets, svenska tjejer ältar sina bostäder, sin träning och sina husdjur. Jag är tyst och bekymrad.
9 kistaminuter
Science tower lyser lite idag ovanför alla byggropar. Kista behöver sannolikt ännu fler tele- och Klädbutiker.. Sure. Sånt har som håller byggbranchen igång. Unga får inte bostad i stockholm - och de som är stockholmare kan inte flytta hemifrån och studenter får slippa studieplatser. För inget finns att hyra för överkomligt pris. Så fantasilöst är det: man bygger mer av det som redan finns men inte det som saknas.
Stockholm stad bjuder på kulturfestival
Vem bjuder och vem blir bjuden? Inget fel på festival, bara attityden att det på något sätt inte skulle vara vi stockholmare som också betalar kalaset.
12 augusti 2008
Ovärdigt
Jag tar tydligen betalt för att röra mig i såna här helt absurt trista miljöer med gapande garageportar. No pardon för de gubbjävlar som skapat de här kvarteren och själva bor någon annanstans. Nu försöker de förtäta med bostäder i området.. Kul att gå från t.banan genom såna har gator.. Folk och service till och emellan folk är det som gör stadsliv,
Vem är det som väljer detta?
Hur fri är den fria viljan om man inte Har förmågan att tro på sig själv och motivera sig själv att välja sol och värme och gemenskap före regn, kyla och isolering..
11 augusti 2008
Det ena utesluter det andra
Har idag fått en liten laptop som går att ta med sig. Den verkar till och med bärbar och lite snabbare än den tunga sak jag hade senast igår.
Prövar just att skriva med datorn i knät framför tv:n, på grannens trådlösa, sådär som man hör folk ha sig.
Idag gick istället mobilen sönder, eller snarare: den håller på att krokna ihop efter alla turer i regnväder. Sista laddningen. Telefonen går inte att ladda, och jag får väl försöka hinna kopiera över bilder, adressbok och sånt innan apparaten går till vila.
Prövar just att skriva med datorn i knät framför tv:n, på grannens trådlösa, sådär som man hör folk ha sig.
Idag gick istället mobilen sönder, eller snarare: den håller på att krokna ihop efter alla turer i regnväder. Sista laddningen. Telefonen går inte att ladda, och jag får väl försöka hinna kopiera över bilder, adressbok och sånt innan apparaten går till vila.
Jag - en populär figur
Nu har jag gjort ett litet personlighetstest 41q, vad det nu är. 1q. Resultatet visar åt håll man lutar vad gäller tanke/känsla med mera.
Jag låter som en trevlig, inkännande, relationsintresserad och populär person.. ha.
Populäriteten sjunker ju ofta i samma takt som man tappar självförtroendet.
Jag låter som en trevlig, inkännande, relationsintresserad och populär person.. ha.
Populäriteten sjunker ju ofta i samma takt som man tappar självförtroendet.
10 augusti 2008
Full fart på festen 02:51
Känns bra med grannar som vågar ha party. Till klockan ett satt de ute på uteplatsen och pratade allt högre, började mer låta skrikiga men glada. För en timme sen drog de igång musik, alla sjunger med.
Det är så det ska vara. Man ska kunna ha fest en lördag utan att störningsjouren kommer. Men grannen under mig (som anmält oss så många gånger) lär inte skicka jouren på grannen under henne, som är den som har festen. Han är man. Hon skulle väl inte våga.
Det är så det ska vara. Man ska kunna ha fest en lördag utan att störningsjouren kommer. Men grannen under mig (som anmält oss så många gånger) lär inte skicka jouren på grannen under henne, som är den som har festen. Han är man. Hon skulle väl inte våga.
Oerhört stökigt enligt polisen
45000 festade på Stureplan i natt, skriver Aftonbladet. Tro det den som vill.
När jag och M kom till platsen vid midnatt, vilket borde vara en lagom tid att komma till en fest som ska hålla på till 3, då hade serveringarna slagit igen, det var inget folk på Stureplan och ingen musik och det såg ut som det varit kravaller.
Troligen kom vi precis när polisen skingrat festen och stängt ned musiken. Har svårt att tänka mig att man drog igång den igen sen.
Vanlig klubb fick det bli.
Andra bloggar om: go08, stureplan, 080808
När jag och M kom till platsen vid midnatt, vilket borde vara en lagom tid att komma till en fest som ska hålla på till 3, då hade serveringarna slagit igen, det var inget folk på Stureplan och ingen musik och det såg ut som det varit kravaller.
Troligen kom vi precis när polisen skingrat festen och stängt ned musiken. Har svårt att tänka mig att man drog igång den igen sen.
Vanlig klubb fick det bli.
Andra bloggar om: go08, stureplan, 080808
9 augusti 2008
Vackert väder på zinken
Hoppas på uppehållsväder på zinkens när winnerbäck spelar ikväll. Går mot strömmen.
8 augusti 2008
No dejts
Nu är klockan snart 10. Jag har inte kommit ut. Dottern drog just, och de som skulle hört av sig har inte hört av sig, och jag har inte hört av mig till nån. Tänkte nu bara ta cykeln neråt stan.
Tänkte på hur dumt det är att stämma träff med folk som inte ens kommer ihåg det dan efter, men.. so what.
Skulle på lunch med en kille på jobbet idag. Jag kunde inte komma dit i tid, och då, när jag skulle ringa, insåg jag att jag inte visste hans namn, så det blev stört omöjligt att ringa och avboka.
Eh, växeln, jag söker en kille som jobbar ute i kista och ser ut sådär och sådär. Engelsk. Typ nordengelsk..
Mailade personerna som sitter bredvid mig i landskapet: att om någon kommer och frågar så är jag inte där förrän vid 14-tiden.
Faktum är att jag avskyr dejter.
Hate it. Inte att boka in, men att genomföra det. Grejen är att jag inte vill vara på tu man hand, som att det ÄR en dejt, med killar jag inte är speciellt intresserad av att ha dejting ihop. Jag hamnar på flykt direkt. Måste tänka utvägar innan jag ens kommit in.
Tänkte på hur dumt det är att stämma träff med folk som inte ens kommer ihåg det dan efter, men.. so what.
Skulle på lunch med en kille på jobbet idag. Jag kunde inte komma dit i tid, och då, när jag skulle ringa, insåg jag att jag inte visste hans namn, så det blev stört omöjligt att ringa och avboka.
Eh, växeln, jag söker en kille som jobbar ute i kista och ser ut sådär och sådär. Engelsk. Typ nordengelsk..
Mailade personerna som sitter bredvid mig i landskapet: att om någon kommer och frågar så är jag inte där förrän vid 14-tiden.
Faktum är att jag avskyr dejter.
Hate it. Inte att boka in, men att genomföra det. Grejen är att jag inte vill vara på tu man hand, som att det ÄR en dejt, med killar jag inte är speciellt intresserad av att ha dejting ihop. Jag hamnar på flykt direkt. Måste tänka utvägar innan jag ens kommit in.
Stureplan före
Från stureplan igår när riggning inför 080808-festen pågick.
Det är nåt fel därnere.., på stureplan alltså. Folk försöker se viktiga ut - eller är kanske viktiga. Hur ska man veta och är det viktigt att veta?
Själv känner jag mig bara som en spanare eller spion från höjderna som kan konstatera att de lyckats förvalta sin trista stämning, mot alla odds, om man nu vill verka vara världsvan.
Undrar om jag också blivit låtsasblind - att man låtsas att inte se folk - bara för att jag bor eller jobbar runt svampen? Ingen jag känner skulle ändå välja ö-malm före söder eller kungsholmen. Det är lite torrt där, men kanske desto mer drama in house.
Men ikväll kommer pöbeln in och stökar till lite på gatan. Lär nog inte vara det vanliga folket som dansar där precis. Rollen för folk är att vara folkliv, publik, och den man tjänar pengarna på och är motor för. Folk som alltid betalar.
080808 - en sån där dag
Det är mycket idag. Mer än 070707 och 060606. Då var det väl inget speciellt, vad jag minns. Inte heller 050505, men då skrev jag just om de här datumen.
Idag är det OS-invigning i svulst - och inget kommer övertyga mig om annat än att Kina är annat än en förvuxen kapitalistisk diktatur, där människorespekten står på noll.
Invigning är klockan åtta minuter över 8 i kväll, lokal tid här borde ´vara 14.08, men programmet startar 13:50.
I Stockholm firas 08:ornas dag, bland annat med megadansgolv för 50000 på Stureplan och musik vid Debaser Medis och Slussen.
Vad ska egentligen firas? gnäller röster på bloggar och kommentarer.
En del gillar fest och firande, och hittar anledningar att fira, andra tycker allt är onödigt och dyrt, speciellt när det gäller festligheter. För Stockholms stad är eventet go08 det en del av marknadsföringen av Stockholm som stad.
Det har bjudits på gratis frukost i Globen i Kungsan är det typiska vattenfestivalsartister, folkliga artister och storbilds-OS-invigning. Vattenkriget mellan nord och syd i Gamla stan börjar kl 3 och de gick ut med sitt evenemang långt innan Stockholm stad kom med sin ifnroamtio. Bara det inte regnar kan det väl bli kul för de 7000 anmälda deltagarna.
Man tittar mot skyn efter regnet och hoppas de lättare gråmolnen inte ska förvandlas till drypande regnmoln igen. Hoppas hoppas...
Andra bloggar om: Stockholm, OS, 080808, stureplan, kungsträdgården, festival, go08,
Idag är det OS-invigning i svulst - och inget kommer övertyga mig om annat än att Kina är annat än en förvuxen kapitalistisk diktatur, där människorespekten står på noll.
Invigning är klockan åtta minuter över 8 i kväll, lokal tid här borde ´vara 14.08, men programmet startar 13:50.
I Stockholm firas 08:ornas dag, bland annat med megadansgolv för 50000 på Stureplan och musik vid Debaser Medis och Slussen.
Vad ska egentligen firas? gnäller röster på bloggar och kommentarer.
En del gillar fest och firande, och hittar anledningar att fira, andra tycker allt är onödigt och dyrt, speciellt när det gäller festligheter. För Stockholms stad är eventet go08 det en del av marknadsföringen av Stockholm som stad.
Det har bjudits på gratis frukost i Globen i Kungsan är det typiska vattenfestivalsartister, folkliga artister och storbilds-OS-invigning. Vattenkriget mellan nord och syd i Gamla stan börjar kl 3 och de gick ut med sitt evenemang långt innan Stockholm stad kom med sin ifnroamtio. Bara det inte regnar kan det väl bli kul för de 7000 anmälda deltagarna.
Man tittar mot skyn efter regnet och hoppas de lättare gråmolnen inte ska förvandlas till drypande regnmoln igen. Hoppas hoppas...
Andra bloggar om: Stockholm, OS, 080808, stureplan, kungsträdgården, festival, go08,
7 augusti 2008
Morgongrustaget
Morgonpasset är för mig nåt jag ibland hör på P3. Slutet av det.
Nåt värre än att sticka ut och springa direkt på morgonen eller gå ut med en hund kan jag (just nu) inte tänka mig.
Tänker vilket försprång de som är morgonpigga och ständigt tjuvstartande har. De skuttar utsövda upp på morgonen och har energi för en hel dag och sömnar sött på kvällen. De tänker inte på det som en stor gåva, något som gör att de är utvalda att passa in, eller tvärtom: samhällsaktiviteterna sker i deras takt.
Morgonpigga tycker att det är helt normalt, och annat onormalt och slött.
Ändå är det inte mer än 20-30 procent som är morgonpigga.
Det är bara att inse sig besegrad från början.
Nåt värre än att sticka ut och springa direkt på morgonen eller gå ut med en hund kan jag (just nu) inte tänka mig.
Tänker vilket försprång de som är morgonpigga och ständigt tjuvstartande har. De skuttar utsövda upp på morgonen och har energi för en hel dag och sömnar sött på kvällen. De tänker inte på det som en stor gåva, något som gör att de är utvalda att passa in, eller tvärtom: samhällsaktiviteterna sker i deras takt.
Morgonpigga tycker att det är helt normalt, och annat onormalt och slött.
Ändå är det inte mer än 20-30 procent som är morgonpigga.
Det är bara att inse sig besegrad från början.
6 augusti 2008
Kista-minuter
- Det är inget fel att köra med kjol, säger slipskillar till Ung tjej de just anställt på prov som affärsbiträde eller kontorsassistent. Tjejen försöker bete sig som hon tror att de förväntar sig av henne och ler och skrattar. Egentligen är hon nog bara plågad av att behöva ha sällskap på t-banan med bossarna ända in till stan. Skulle jag vara. För henne är de här kista-minutrarna längre än för mig. Fy för att vara Ung och tjej och desperat efter jobb och behöva klä sig i kortkort och skyhöga pumps och le hela tiden för att få jobb. På min tid räckte det med att kamma håret och säga att man var intresserad. Och så hade man sin astråkiga (numera aptråkiga) timanställning i hamn.
4 augusti 2008
På hemväg från kista
Längtar in till stan. Det är ju där jag bor, inte här. På balkongen hänger tvätten från i morse, sannolikt genomblöt. I kista öser regnet ner över folk och fä och koffeintabletterna på apoteket är slut. Hallonbergen. Näckrosen, solna centrum. Orkar inte ens ta upp ipoden.
Happy pride
Så kan man sammanfatta det. Ikväll föstes de sista besökarna ut ur parken och voluntärerna sa hejdå och tack så mycket. Välkommen tillbaka nästa år. Folk såg riktigt komiska ut med sina genomskinliga oranga plastfodral som liknade jättelika använda kondomer. Det jag saknade var danstälten från förr, eller att åtminstone att en av barbarerna låter djs spela, så att det finns alternativ till exempelvis bingo, dansband och country, Måste ta reda på hur arrangörerna tänkt där. Eller om det är tillstånd för utskänkning det handlar om, som vanligt. Annars var det bra med det större området med flera småscener och bänkar lite utspridda i parken.
3 augusti 2008
Stockholm Europride 2008: Hornsgatan
DSC_5567 Originally uploaded by Coola bilder
Love is in the air från Marie Laveau.
Fler bilder här.
Andra bloggar om: Europride 2008, Europride, Pride, pride park, paraden, prideparaden,
Stockholm Europride 2008
DSC_5618 Originally uploaded by Coola bilder
Nu ligger de flesta av mina bilder från årets pride på flickr:
Stockholm Europride 2008: http://www.flickr.com/photos/coolamorsan/sets/72157606515925952/
Andra bloggar om: Stockholm, Europride, pride park, pride, prideparaden, europrideparaden,
Pride: Dancing in the rain
Det var en riktig regndag igår, Europridelördagen.
Konstaterade att FBK, Folkoperans bar och kök, var stängt och verkar ha konkat, och att vår vanliga paradträffpunkt alltså försvunnit. Hann precis bestämma mig för att det var för mycket folk bortåt Mariatorget, och istället placera mig på Marie Laveaus uteservering när paradens visslor började höras bortifrån.
ML var ett jättebra val. Kul stämning och skön lounge att hänga i under glappen mellan ekipagen.
Bilderna från paraden blir alltså från en liten annan vinkel än vanligt, ett hus bort..
Får flickra upp bilderna sen. 4 gig bilder. Hårdtestade min Nikon D40 igår genom att fota i ösregnet uppe i parken.
De som gick i paraden var tappra, som stod ut med tre timmars regn och sen höll det goda humöret uppe under regnpartyt i parken. Det påminde om sista dan i Hultsfred förra året, då The Ark och sen Pet shop boys spelade i hällregnet. Nu var det Alcazar och BWO. Lite skillnad. Men kul var det.
Andra bloggar om: Europride, pride, pride park, paraden, europrideparaden
Konstaterade att FBK, Folkoperans bar och kök, var stängt och verkar ha konkat, och att vår vanliga paradträffpunkt alltså försvunnit. Hann precis bestämma mig för att det var för mycket folk bortåt Mariatorget, och istället placera mig på Marie Laveaus uteservering när paradens visslor började höras bortifrån.
ML var ett jättebra val. Kul stämning och skön lounge att hänga i under glappen mellan ekipagen.
Bilderna från paraden blir alltså från en liten annan vinkel än vanligt, ett hus bort..
Får flickra upp bilderna sen. 4 gig bilder. Hårdtestade min Nikon D40 igår genom att fota i ösregnet uppe i parken.
De som gick i paraden var tappra, som stod ut med tre timmars regn och sen höll det goda humöret uppe under regnpartyt i parken. Det påminde om sista dan i Hultsfred förra året, då The Ark och sen Pet shop boys spelade i hällregnet. Nu var det Alcazar och BWO. Lite skillnad. Men kul var det.
Andra bloggar om: Europride, pride, pride park, paraden, europrideparaden
1 augusti 2008
Frågan är inte när utan var
16 juni - 1 juli och 18 juli - 1 augusti. Det var semestern det. Nu är det egentligen bara vanlig fredag. Och så en helg. Hörde att Mondaybar ihop med Mosquito kör sista ekipaget på paraden på lördag och inbjuder alla att dansa med.
Jag funderar på Slussen och att hoppa på sista gänget upp till parken.
Andra bloggar om: pride park, Europride, paraden,
Jag funderar på Slussen och att hoppa på sista gänget upp till parken.
Andra bloggar om: pride park, Europride, paraden,
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)