Kräftskivan igårkväll var kul och rättså städad, åtminstone jämfört med hur de vuxna partade och bråkade och bröt ihop i Roy Anderssons En kärlekshistoria, som jag såg samma dag jag blev vuxen, eller vad man nu kallar det.
Minns att det var under de vuxnas vildaste fester man hade sin största frihet som barn. Man kunde sticka iväg mitt i natten och bada, de okejade allt, så länge de fick festa vidare. Hade de alltid festat hade det varit mindre kul, förstås.
Insåg igår att jag är en sopa på att organisera mig själv.
17.55 eller 18.25 gick bussen från Gullmarsplan och jag skulle ha kräftor och dricka med.
18.10 cyklade jag hemifrån.
18.35 hade jag köat färdigt på bolaget.
18.45 hade jag köpt (väldigt goda) kräftor och räkor. Sprang med väska och alla påsar till tunnelbanan på Medborgarplatsen, pustade och svettades.
18.50 sprang jag runt Gullmarsplan och letade efter bussen, och till slut visade en bussförare och jag fick springa som en galning.
18.55-bussen hann jag precis på innan dörrarna stängdes.
1 timme efter de andra kom jag. Vet inte hur det går till. Men motion får man ju.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar