B-b-blandar ihop. Flod som går som flod brukar, hit och dit i krumbukter, och gator som inte går från norr till söder, utan spretar hit och dit. Jag vet, för jag har flugit omkring över hela Berlin med Google Earth ikväll.
Känns som en gps-mojäng skulle vara riktigt bra att ha med på resan. Nån dator får inte följa med den här gången. Wi-fi på rummet till trots. Jag antar att det blir så, eftersom jag inte kommer ha dator den här gången. En mobil, två små kameror och tre kreditkort får räcka.
Visar inlägg med etikett Bangkok. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bangkok. Visa alla inlägg
3 maj 2007
19 mars 2007
17 mars 2007
Bangkok: Map of Secret Kaosan

Vill jättegärna dela med mig av min hemliga karta till Kaosan-området, som jag fick leka detektiv för att få tag i. Till slut hittade jag kartan - i mitten av kartan, på Rambuttri Road, på en lugn liten koreansk restaurang.
Kartan borde fotas och pdf:as. I stort sett varenda guest house och restaurang är utprickad och med kartan hittar man både till Kaosan, går INTE vilse i tempelområdet, som jag gjorde, och till båthållplatsen vid floden.
Andra bloggar om: Thailand, Bangkok, Kaosan, kartor
16 mars 2007
Bangkok: Ung och säker

I en gathörna, i ett litet prång, träffade jag på några resenärer, bland annat de här två från Frankfurt.
Killen ung, mycket självsäker, med hippiemorsa. Hade hur mycket tid på sig som helst. Halvår, år, flera år. Efter några veckors festande i Bangkok var det dags att chilla på ön.
Hade diskussion vid köksbordet ikväll om bildbehandling. Tog därför bilden ovan, som inte tycker duger och funderade på om den skulle bli bättre om jag fibblade lite med beskärningen:

Hon: Varit 3 timmar i Thailand. Han: 3 månader, whatever..
Min slutsats är att hennes hand stör liksom den hoprullade mattan uppe till höger. Hans uttryck är fortfarande exakt på pricken. Han håller hov. En bildtext är alltid bra. Eller vad tycker du?
Labels:
Bangkok,
folk/people,
foto,
Thailand
7 mars 2007
23 februari 2007
Panik för att på panik
Nånstans på väg mot flygplatsen. 18:28. Fyra timmar visade sig vara för liten marginal för att hinna till flygplatsen i rusningstid. Final call. Fick gå före alla i Bangkokair-kön.
Har det inte nu men fick början till i bangkok när trafiken från minst 48 filer skulle mötas i en rondell. Mer än en timme tog det och flygbussen kokade av oro för att missa flyget - och tvingas återvända till Bangkok och göra om samma tripp 2 ggr till samt leta hotell och ny flight. Undrar om man kan man kan resonera bort panik om man övertalar sig att det inte är farligt, bara väldigt väldigt obehagligt.
Bangkok: Paniktrafik
Någonstans i Bangkok kl 18:18:18
Där nere rör det på sig lite lite. Men här då? Är det dit ner vi ska?
Grön utsikt vid Wat Chana Songkhram
Från hotellets femte eller sjätte våning, där jag fick svindel.
Tog rum på våning två med lite gatukännings istället.
Grönt. Precis som jag vill ha det. Inne i grönska ligger tempelområdet som är omöljligt att uttala namnet på: Wat Chana Songkhram. Gatan hotellet ligger på heter samma med Soi före.
Jag gick vilse inne i tempelområdet igår. Helt lost. Har helt tappat min forna lokalsinnestalang.
Bangkok balkong
Längst upp till höger i bild ligger min balkong. Och hotellet heter Four sons village. Helt okej ställe och utsikten som hemma: Träd, träd, träd. En enorm fikus och en enorm paraplyaralia, som får komma i nästa post.
Bangkok: Rambuttri Road
Rätt sent på kvällen på Sambuttri Road. Försäljarna på väg hemåt. Jag försöker förstå mig på hur jag ska ta kvällbilder med nya kameran.
22 februari 2007
Bangkok: Väntande vid 0:an
Väntan. Bris och bästa solljuset på dan. Hundgörat på kontoret över för idag. Hemma väntar mödrar som handlat och lagat maten.
Labels:
Bangkok,
folk/people,
Thailand
Bangkok: Hållplats 0

Hållplats 0 är en trafikhub. Var där i rusningen och kände verkligen att jag hade semester, medan Bangkokborna hade börjat sitt kämpande för att komma hem, långt långt ut, utanför Bangkok.
21 februari 2007
Bangkok: Utsikt från mitt rum
Så här tjusig utsikt har jag. På andra sidan hotellet däremot är det livat. Det är hårt trafikerat på huvudgatan Larn Luang att man faktiskt inte kommer över. En thailändska eskorterade mig. Kom, kom! På varje sida av övergångsstället finns flaggor, som man tar i handen och viftar med framför sig så att bilarna ska stanna. Alternativet är att gå 200 meter bort och ta gångbron.
Frågade vad en extra hotellnatt skulle kosta och rumspriset här är 2900 baht. Det skulle jag aldrig pröjsa. 1200-1500 betalade jag på Ko Samui för jättebra standard och 500 för simplare boende. Så om det blir några extra dar i Bangkok flyttar jag till Kao San Road.
Hello gryning
Tänk, solen. Den här bilden är från tidigt i morse.
Har ingen ordning på dygnet. Hur skulle jag kunna ha det, när jag inte ens har det hemma.
5.50 på morgonen är det i Sverige, och det känns verkligen som jag varit uppe hela natten. Men jag har sovit 5-6 timmar och varit uppe sedan 6 i morse och nu är det mitt på dan, och jag vet inte om jag ska ut och göra Bangkok eller om jag ska sova middag.
Är svimfärdig.
Jag har fyra timmars jobb att göra idag också. Det är därför jag sitter vid datorn just nu. Men å andra sidan är jag bara i Bangkok en dag. Så nu måste jag bestämma i vilken ordning jag ska göra saker. Jag måste inte flyga till Ko Samui imorgon ens.
Taxi-meter i Bangkok
Från bussfärden utmed kungliga trädgården och kanalen, där folk joggade i hettan. Försökte få en bild av dem, eller de knallrosa taxibilarna, men kameran är för ny.
På vilken sida kör man egentligen? Det måste vara vänster. Inte undra på att man är en livsfara när man ska över gatan.
Kungligt i Bangkok
Fick en liten sightseeingtur från flygplatsen igår. Turen tog en och en halv timme och vi var tre turister i bussen och vi satt allra längst fram med bussföraren och en thailkille, som skulle se till att vi kom till rätt hotell. Vi fastnade i trafiken, men inte mig emot. Hann se lite i alla fall, men jag vet ju inte var det var.
Labels:
Bangkok,
resa resor,
Thailand
20 februari 2007
Bangkok good morning
I'm in paradise. Vaknar klockan sex och ser solen stiga över bakgårdarna. Dricker rumskaffe och solar lite lagom alltså. Och så har jag jobbat lite och ändå kan jag hinna i tid för en hotellfrukost.
Jag slocknade vid midnatt igår. Inget Kao san road eller ens en lokal bar. Donk. Colgaten satt fint, och sen good bye. Hann fundera lite på varför så många thailändare har gula t-shirtar, till och med programledarna på tv, men sen kom jag på att bussföraren sagt nåt om kungligt jubileum och att det gula är symbol för kungen. Thaländska flaggans tre färger är annars rött för nationen, vitt för buddismen och blått för kungahuset.
Eller drömde jag bara det? 01.57 står det på min dator. Här är det 8 på morgonen.
Jag slocknade vid midnatt igår. Inget Kao san road eller ens en lokal bar. Donk. Colgaten satt fint, och sen good bye. Hann fundera lite på varför så många thailändare har gula t-shirtar, till och med programledarna på tv, men sen kom jag på att bussföraren sagt nåt om kungligt jubileum och att det gula är symbol för kungen. Thaländska flaggans tre färger är annars rött för nationen, vitt för buddismen och blått för kungahuset.
Eller drömde jag bara det? 01.57 står det på min dator. Här är det 8 på morgonen.
Labels:
Bangkok,
Thailand,
tid och rum
Bangkok: dröm för tidsskolkare
Långsamhetens lov. Allt får gå skitlångsamt - utom moppar och internet.
OK, jag skiter i moppar, kan inte skilja på höger och vänster, men internet kör jag ju och det är mer rakt på, tycker jag.
Njuter i fulla drag av att skippa de svenska tidsmåtten. Här i Thailand händer nämligen någonting lurigt: Om jag är fit for fight klockan 12, he, då är klockan 6 hemma och man är tidigare än alla andra och nästan först på plan. För en sjusovare är detta en dröm.
Tycker det är ok med dealen med hotellet om totalsurf för tre dygn, fastän jag stannar bara ett och ett halvt. 180 minuter kostar 650 baht och 3 dygn 700. Tio kronors skillnad på 3 timmar och 3 dygn. Men jag körde test först. OK, efter att tekniker bytt ut kontakten osv. så funkar det ju, och jag sitter vid, faktiskt, min egen bärbara, och kan både blogga och, framför allt: jobba.
Nåt annat är inte förhandlingsbart.
OK, jag skiter i moppar, kan inte skilja på höger och vänster, men internet kör jag ju och det är mer rakt på, tycker jag.
Njuter i fulla drag av att skippa de svenska tidsmåtten. Här i Thailand händer nämligen någonting lurigt: Om jag är fit for fight klockan 12, he, då är klockan 6 hemma och man är tidigare än alla andra och nästan först på plan. För en sjusovare är detta en dröm.
Tycker det är ok med dealen med hotellet om totalsurf för tre dygn, fastän jag stannar bara ett och ett halvt. 180 minuter kostar 650 baht och 3 dygn 700. Tio kronors skillnad på 3 timmar och 3 dygn. Men jag körde test först. OK, efter att tekniker bytt ut kontakten osv. så funkar det ju, och jag sitter vid, faktiskt, min egen bärbara, och kan både blogga och, framför allt: jobba.
Nåt annat är inte förhandlingsbart.
Labels:
Bangkok,
Thailand,
tid och rum
Taxi i bankok - vågar man
Jag fick ju två gratis hotellnäter på charterstolen och valde inte hotell själv. Jag blev bussad till hotellet och min ryggsäck blev transporterad till hotellrummet.
Det är tydligen 4-stjärnigt. Det är därför en öl kostar 150 baht här jämfört med 50 på flygplatsen som väl antagligen är dyrare än på syltan runt hörnet.
Men HÄR, HÄR finns inga syltor. Det finns ett fint hotell, en enerverande pianobar, och tusen taxi. Man ska taxi-meter har jag hört.
Så här sa nån till mig idag. Thaikille: Taxametern ska sättas på. Minimum är 35 baht och gäller de första 2 kilometerna. Tänk er: Hornstull till Kungsan, den sträcken. Under tio kronor.
SEN kostar det 2 baht per kilometer, om bara taxametern är på.
Det tål att tänka på att svart pris inte alltid precis är lågt pris.
Det är tydligen 4-stjärnigt. Det är därför en öl kostar 150 baht här jämfört med 50 på flygplatsen som väl antagligen är dyrare än på syltan runt hörnet.
Men HÄR, HÄR finns inga syltor. Det finns ett fint hotell, en enerverande pianobar, och tusen taxi. Man ska taxi-meter har jag hört.
Så här sa nån till mig idag. Thaikille: Taxametern ska sättas på. Minimum är 35 baht och gäller de första 2 kilometerna. Tänk er: Hornstull till Kungsan, den sträcken. Under tio kronor.
SEN kostar det 2 baht per kilometer, om bara taxametern är på.
Det tål att tänka på att svart pris inte alltid precis är lågt pris.
Bangkok: För lugnt och fint och inget sex
Well, here from Royal Princess Hotel i Bangkok kan man just nu följa något på teven som ser ut precis som Idol, men med lite kambodjanska(?) övertoner kanske. Pojkband, alla klädda likadant och en mycket allvarlig tävling. www.thaitv3.com.
Området där hotellet ligger är rena skräcken. Det här är inte vad jag kallar centralt.
Det är lugn och fint.
Jag klarar inte lugna och fina ställen.
Nej, själva området är inte som gjort för coola morsan.
Jag hittade i alla fall en sleven och köpta 2 Singha till rummet och en colgate-kopia. Såg ut som äkta men kostade 12 istället för 36 bath. (baht= ungefär svenska kronor delat med 5). Tjejen i kassan kunde inte säga sex. Det jag köpte gick på 106 baht. Hundra klarade hon och sen blev det bara skratt.
Området där hotellet ligger är rena skräcken. Det här är inte vad jag kallar centralt.
Det är lugn och fint.
Jag klarar inte lugna och fina ställen.
Nej, själva området är inte som gjort för coola morsan.
Jag hittade i alla fall en sleven och köpta 2 Singha till rummet och en colgate-kopia. Såg ut som äkta men kostade 12 istället för 36 bath. (baht= ungefär svenska kronor delat med 5). Tjejen i kassan kunde inte säga sex. Det jag köpte gick på 106 baht. Hundra klarade hon och sen blev det bara skratt.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)

