30 september 2011
Oktobergubbs i gamla stan
29 september 2011
Julbord på flyt
Hemväg
Ganska avkopplande att ta en bild eller två på hemvägen. Men egentligen är det först när jag kommer hem jag ser nåt.
25 september 2011
23 september 2011
Samsung: språkförbistring
Tack för ert E-mail till Samsung Electronics Nordic.
------------------------------
Det verkar som att din telefon är importerad ifrån ett annat land och
därför kan du inte välja något av de nordiska språken och därav inte
heller kunna välja svenska i Swype.
Det finns i dagsläget inget du kan göra för att få in svenska på
telefonen, varken via en serviceverkstad eller en uppdatering.
------------------------------
Kontakta oss gärna igen om du har fler frågor.
Med vänliga hälsningar
Lars
Samsung Support
Rabatten på zinken
Bara löstyckt tänkt
Hösthimmel
Hemmakväll. Globen med mera och höstdagjämningshimmel som var häftigare än på bild givetvis. Radio, e-bok, facebook, uppskjutning av räkningar, matlagning. Surerier. Funderingar. Vill inte gå ut eftersom jag inte trivs dit jag går och inte har nån hemvist. Jag försöker förstå vad folk håller på med och drivs av, men får ingen rätsida, eftersom jag snurrar på allt, samtidigt som jag sitter fast som som självaste globen. Man kan bara ändra fasadbelysningen och insidan, inte plats.
21 september 2011
Lösryckt
17 september 2011
Halsflusseri
Rädd
Inte må bra idag
Vilt på strandbryggan
16 september 2011
Städa roligare än att administrera
Väntar väntrum
Djungelns lag på Djungelboken
Samarbete
15 september 2011
Lugna bananer
Det är lugna bananer, sa en fyllokille som brett ut alla knän åt alla håll i t-banan, när jag råkade stöta emot med väskan.
Det är en banandag.
Ätit tantkäk, bananer alltså, en gratismacka från nåt möte, en drickjoghurt.
En timme med en barnpsykolog efter behövdes nog. Banan, dator och kranvatten - istället för mat och prat med riktiga människor - är nog inte min inte grej.
Tilläggas kan: Det var alltså barnpsykologen som pratade av sig. Inte jag.
14 september 2011
Gräver upp en grop, stenkrossar en park, bygger väg
Gräsmattan
- Ja, jag fotar det här. Jag dokumenterar hur ni förstör den här parken.
- Förstör?
- Ja, en fin uppvuxen liten lekpark och nu har ni förstört precis hela parken.
- Vi bygger ju en väg här..
- Det var en fin upptrampad gångstig, där. Det behövs ingen väg, här är ju redan vägen, behövs inte två stycken genom en sån här liten park.j
- Ah, det kan jag väl hålla med om.
- Och hade det inte varit bättre att bygga en lekpark nånstans där det inte finns någon alls?
- Jo, det har du rätt i.
Inser uppgivet att det är inom bygg och entreprenad de nya jobben finns. Riv nåt som finns, bygg nåt sämre och jävligt fyrkantigt på exakt samma plats. Och åtminstone några har jobb, men det hade gagnat platsen och skattebetalarna mer om de aldrig satt sin fot eller skopa i närheten av bostadskvarter där ungar ska växa upp och vuxna ha ett liv efter jobbet och på helgerna.
De här gubbarna/killarna/grävskopeägarna har inte bara grävmaskiner och stenkrossarkontakter. De har polare som fäller träd, polare som asfalterar, polare som sätter upp staketen runt, polare som river elstolpar, sätter upp nya, sköter affärerna, revisorer som fixar gråzonerna.
De måste känna folk inom kommunen och förvaltningarna som ger dem de här så kallade "upprustnings"-jobben. Vad vill folk ha som bor här? Planeras det för att byggarnas ungar ska flytta hit? Vilka ska egentligen bo här? Ska ungdomarna som växer upp i Stockholm kunna bo i eller i närheten av stan och bo kvar?
Idag har de, troligen, fullkomnat bärsärkargången i Tidaholmsparken och att förvandla resten av gräsmattan till leråker med breda spår efter grävmaskiner och vad det är. Den första halvan är redan är tillplattad med stenkross till en en kommande "upprustad" lekpark, där allt är utjämnat.
De har fällt all växtlighet över kullen som nästan kändes som en glänta i skogen, som var så himla fin i kvällssolen i somras, och lite ljuddämpning mot tunnelbanan. Nu är träd och buskar borta. Och det kan nu inte bli sämre.
-------------- sen behöver man inte läsa mer, det är osorterad ilska, så slipper folk i min närmsta närhet höra skiten:
Känner mig som indian och storstadsurinvånare, både och. I en regnskog som håller på att skövlas, där bara kortsiktiga ekonomiska intressen styr, och där känslan för natur och livsmiljö saknas. Det är som fiskeflottorna som dammsuger haven på fisk, som inte kommer fattiga till del vare sig som inkomst eller som mat: utan tvärtom urholkar befolkningens möjligheter att kunna försörja sig. Det tas upp mer än det går att sälja.
Här i stockholm är det unga stockholmare som inte har nån försörjning eller boende, 20 procent.
Självklart har de här männen med sig sina stora glänsande bilar eller jeepar. Grävskoporna står ju i lekparken sen några veckor tillbaka.
Jag fotade bilarna på rätt nära håll för att kunna kolla var de här byggarna egentligen bor själva och vart skattepengarna för stadsdelens miljö grävs ner istället. En sportbil, några äcklliga subbar. Inga billiga saker att ha med sig på ett lekparksupprustarjobb.
Nä, ser jag en sån där svart jeep eller två, då vet jag att det är rivningar, trädfällningar och och snabba vinster det handlar om. Såg det vid Zinken där de rev ut allt, kök, badrum, precis allt, för att sen slänga in ungefär samma saker, i en annan färg, och sen sälja. Sen kommer nästa jeep, och sura karlar som river kök och sätter dit nya. Sen nytt sälj och köp.
De här människorna, byggmännen, deras uppdragskontakter inom kommunen, och fyrkantsstyrda asfaltsplanerare utan känsla för Stockholm, de tillhör gruvorna och källarvåningarna och parkeringsgaragen. Ner med dem nånstans om de nu bara tänker asfaltering och framkomlighet för trafik.
De kan bygga tunnlar för sina bilar - så att de kan åka fram och tillbaka till tunneljobben, men här i stan kunde man önska att ungdomar istället fick jobb att till exempel ta hand om miljöerna, och vara med och planera i projekt där ungdomsbostäder ska byggas - uppbyggliga saker som gör att de unga verkligen vill och kan bo kvar och jobba i Stockholm. Det behövs lokala hantverkare, det behövs hjälp med ungarna, fler vuxna och halvvuxna i skolorna. Lokaler som finns ska kunna användas, inte stå tomma för att hyrorna är så höga att ingen normal affärsverksamhet kan gå ihop.
De här utplattamännen har inte fattat att träden behövs, men det är klart de tar de uppdrag som bjuds. Ansvaret är kommunens, men planerare och beslutsfattare verkar vara födda bakom leråkers köpcentrum - eller nåt sånt - inte fatta att stadspark är stadspark och åker är åker. Där kan man vända upp och ner på jorden och plantera nytt varje år. Det är fult som stryk, där på landet, både husen och runt husen och i glesbygdstätorterna och i en massa av våra förorter. Eländigt fult. Men gräver och plattar ut, och gör en ny grop och river det andra byggt, och bygger nytt som är ännu värre. Som det svarta huset i Kista.
Naturen här borde kulturskyddas träd för träd, dunge efter dunge, eftersom hela området byggdes kring befintlig natur, och man kan bygga fler hus på en del ställen, och man kan däcka över Nynäsvägen och bygga ihop Globen med Hammarbyhöjden och Kärrtorp, men att ge sig på de få gliporna av park är så jävla fantasilöst.
Katja-dagen
Flipprar mellan tweetdeckkolumner och pågående wordfeud-sessions, men har bara kunnat spelet sen söndag eftermiddag och känner redan en viss mättnad och inte förlorat en enda match än. Jag kan inte bry mig mindre.
Idag lovad jag mig själv att skriva ner allt vid 10 varje kväll. Och det kan jag ju glömma. Alla ensamna ordentliga damer som drömmer om en trevlig herre tycker jag ska tänka om. Enda sättet är att börja intressera sig för fotboll och bjuda på stora hemgjorda burgare och 10 kabel-sport-kanaler. Då händer det kanske plötsligt. Gubben får ett hem och hon får en jävla seg gubbe på halsen.
Katja rullade visst in under kvällen. En liten tjejstorm. Häruppe på taket brumlar och gnäller det i ventilerna och ett överfönster i trapphuset gick sönder, eller smällde sönder i ett korsdrag i huset.
Jag får jobba tre timmar om dan, men gjorde 5. HR-tjejen påminde om att jag skulle gå hem. Jag skulle bara bli klar. Blir jag inte klar får jag frågan om varför jag inte blivit klar med nåt. Blir jag klar frågar de varför jag jobbat för mycket.
Vill gå upp till halvtid fördelat på tre dar så att jag kan bli klar med en sak per dag.
Kollade cyklarna vid Mariatorget, min och dotterns, och hennes var stulen. Fick ett ilskeutbrott och ringde henne och tog på mig skulden eftersom det var jag som idiotiskt nog ställt den där, ihoplåst vid min hoj, men min står kvar.. en natt till kanske. Bara för en månad sen stals min Gary Fischer här i Hammarbyhöjden, trodde hörnan vid Mariatorget kändes mer bevakad. Det är den, men av fel folk där också.
Det verkar som hösten kommit.
Det betyder att gammal som ung ska gå in i huset och se på flipp och flopp eller vad de heter, snabbpratarna. Och byta vitt mot brunmurrigt för att det ska bli ännu mörkare.
DJ Mehdi har dött av fallande tak. Skäms över att jag inte kopplar vad jag hör och ser till vad personer heter. Men på Sonar 2008 eller 2009...
10 september 2011
Kämp
Kommer tidning
Skulle vilja springa ut och visa att man inte behöver klonka i trapporna om man bara rundar huset bredvid. Men just vid den här tiden är jag inte riktigt i läge att dra ut på stan och snacka.
Saker kan sägas upp
19 september upphör min prenumeration. Det stressar mig med tidning som jag inte hinner läsa.
30 september kan jag säga upp comhem.
5 oktober upphör min sjukpenning, eller nåt sånt.
5 december upphör mitt mobiltele2-abb
11 december upphör mitt mobila bredband med dongel.
Ska vara väldigt väldigt försiktig med att gå på nåt jäkla abbonnemang i fortsättningen.
61 kanaler har jag, 70 procent killkanaler. Sport och crime och krigshistoria, kriminalserier, reality med poliser i USA in action, farliga djur.
41 kanaler kan man ta istället, men då får man inte med mer än CNN i nyhetsutbudet.
Lutar åt att skala ned till 8 kanaler, som då utöver basutbud skulle kunna bli till exempel 3, 8, tv4 film, silver, vh1, cnn, bbc world och travel channel.
8 september 2011
I morse
Den svarta bilen syns inte. Riv- och slitentreprenörer med grävskopor upprustar, som det så fint kallas.
Jag blir så upprörd att jag piggnar till ordentligt när jag går förbi platsen dagligen. Jag adrenalinar och grinar. Det är som att nästan allt sånt som jag gillar mosas av den här stan, som inte vill vara stad. Jag sörjer skiten.
Min kortversionsteori är att bönderna inte fattat att staden inte är landsbygd. Miljöerna runt husen är inte åkrar.
Det verkar som om fantasilösheten är lag. Den innefattar att INTE komma på nya saker, bara förstöra det som redan finns.
Men får man fria tyglar mesar man och gör nån halvmesyr. Till exempel härmar funkisbebyggelsen omkring - men struntar i balkongerna. Man bygger för en utsikt, men passar inte på att bygga högt och såna bostäder som behövs, utan fjäsar och snålar och lägger fönster och balkonger åt fel håll: alltid in mot gården, även om solen och ljuset är mot gatan.
Utsikt mot stora scenen
Två dagar på way out west. Tappade mobilen första kvällen efter Prince.
12 dagar senare kom mobilen med rek till coop:s postutlämning - och allt var intakt och bilderna kvar.
4 september 2011
Sorgliga träd
De här träden mår mycket sämre än för ett år sen och medveten åverkan kan ju vara en förklaring. Några träd försvann och andra ser ut att ha fått häxgift i sig.
Kliar i fingrar
Får rådet att skriva av mig ordentligt nånstans i någon byrålåda. Men jag jobbar inte på det sättet, som dottern säger.
Jag skriver inte alls ur livet och med livet, skriver inte om vad som hänt, det som händer, eller det jag kanske som nån slags lyxig överbyggnad skulle tycka var kul eller viktigt, men som kräver tid för inläsning och fältresearch.
Istället fotar jag random där jag är för att komma ihåg vad jag tänkte på och gjorde, och att bilderna inte hamnar här handlar mer om att jag har så många olika kassa mobiler och inte klarar att hoppa mellan för många gränssnitt.
3 september 2011
Utflykter
Kulturfestivalen i Berlin i juni (då jag blev av med hyrcykel och plånbok)
Sonar i Barcelona, juni (då jag blev av med mobilen)
Chania på Kreta fem dar
Antiparos tre dar (som jag lämnade med bankkortet kvar i bankomaten)
Mykonos en natt
Berlin utan musik, tre nätter, köpte cykel och satte ner en fot.
Way out west i Göteborg, två-tre dar
London South west 4, två dar, och Notting hill Carnival sista dagen.
Fick FirstCard-notan för del av sommar idag. Inte så kul. Fick räkna hur många så kallade tripper jag faktiskt tagit.