Morgon 3, nyårsafton

Pappershögarna är inte borta, men liksom borttrollade. Hemskt magiskt.

Icke-reseåret 2008

Jag, en resenär. Nej. Snubbeltråd är ordet.

Var tvungen att hålla mig hemma och försöka få ordning på nacken i början av året, för framtiden kanske. Sonen åkte på Asienresa från mitten av januari till mitten av mars, med komplikationer. Inneboenden flyttade ut. I maj kom jag iväg till Berlin, där det pendlade mellan roliga kulturkrockar och hysterisk oro. Borde ha åkt till London och varit med och rett ut saker istället. Flyttat dit.
Istället flyttade jag ännu längre in, där jag är. Tvungen att köpa egna hyresrätten. På en skör tråd hänger det: man betalar hyra i 25 år och "investerar" i bostadsföretagets värde, men kan åka ut av några störningar, om grannarna så vill, och envisas med att anmäla en.

Hade tänkt plugga spanska i Barcelona i juni och avsluta med Sonarfestivalen, men fick inte ta min semester då, och när jag skulle köpa ny Barcelona-flight en vecka senare flög jag via Berlin och hamnade på Ibiza och fick jag en ny favoritplats: Eivissa, Ibiza stad. En lånad stund, en eftermiddag i juni i rent paradisklimat och i bra musik. I slutet av augusti åkte jag till Notting Hillfestivalen och summa summarum har mycket strulat detta år. Både socialt och tekniskt.

Barnen har inte precis fått det bättre. Jag mår bättre i nacken än för ett år sen, men är såå trött. Jag har blivit låntagare till bostadsrätt precis före finanskrisen och bufferten för att kunna betala nya avgifter ett tag krymte till 40 procent.

Mitt enda nyårslöfte är att försöka se positivt, sluta gnälla ihjäl mig för att jag själv inte klara att ordna saker så att det blir bra.

Utanför badrummet

Tidningansvaret har jag delegerat men det hjälper inte.

Morgon 2

Och man ser bara toppen på pappersberget. Allt ska gå i pappersåtervinningen - förstås.

Jesse på Playa

Mina utforskningar igår visar att nyårsfesterna i berlin ändå är utsålda sen länge och att Jesse R ska DJa på.. Playa del Carmen i Mexico i dagarna. Vilken kombintation: Berlin-DJ på favostranden i januari, Playa del Carmen.. dit vill jag. (fast spelningen blev visst inställd ser jag senare)
Lägger istället till en bild från Playa nu när jag har hårddisken inkopplad. (på bilden en okänd jeppe på väg söderut)

Det är ju också ett jäkla projekt att digitalisera sina foton från före 2003... Var på Barbados 2001, Mexico 2002, Thailand 2003, 2004, 2006, 2007. Vilka hemska gluggar. Har att ta igen alltså.

Morgon 1

Tittar fram ur min ledighet eller snarare sov-lov. Tänker vatten, tänker toa, tänker kaffe. Tar kaffet och vatten till sängen och lägger datorn på magen. Kollar jaiku, kollar mail, kollar facebook... och ser flikarna från firefox sent igårkväll. Flygbiljett till Thailand, jasså jaha, inget avslut, ryanair, lastfm, event, myspace. Har fått jobbmail: "Postlådan överskrider storleksgränsen".
Ser sen högarna jag ska ta itu med, pappren under byrån, jobbhögen, räkningshögen.. Det är nog läge att sova lite till. På natten går det omöjligt att sova, men på morgonen kan jag gå upp en sväng, dricka kaffe och sen sova vidare. Alltid nåt.

Titta framåt

Nytt år känns bra fastän jag inte skaffat ny almanacka än. Vet att inget går ihop ändå. Jag behöver bara kasta en blick över årsöversikten för att inse att jag vill vara ledig februari och mars, juni-augusti, gärna september också. Det blir 6 månader det. Halvtid. Men vad är en halvtid värd om man måste åka till kista varje dag och inte kan ta sammanhängande ledighet? Ingenting.

Inte veja undan

Nu ska jag sluta prata strunt och börja skriva i min blogg istället. Sluta fega. Inte vara den som vejer undan.

Har du testat vad som händer om du inte vejer för en mötande person?

Pröva! Men ha nosskyddet på.

Det verkar alltid verkar vara en som tar sig rätten att gå rakt fram, medan den andra får veja för att en krock ska undvikas. Igår vejde jag inte tillräcklig snabbt för en kille som dök upp och fick en hård bringa rakt in i näsan så att jag fick ha ispåse på ansiktet.

Så kan det gå när man för en stund tror att man är en man. Eller viktig på annat sätt.

Om man dessutom sysslar med att återställa och upprätthålla snarare än producera nytt så märks inte heller vad man gör. När man sköter sin uppgift märks ingenting. Ens footprint i tillvaron är minimal. Det är först när man inte gör det som förväntas som man gör intryck.

Som när man inte vejer undan.

Jul på Berns

Mjukisbrallor och interneten

Inte lätt att komma ut när man går i Mjukisbrallor och har två datorer med fast lina..

Stalkern igen: inget att frukta

Fått nytt mail från stalkern, killen som förföljde mig i Stockholm som 20-åring, och som hotade att ta livet av sig om han inte fick träffa mig. Jag var livrädd.

Jag svarade inte på hans mail. Jag borde inte ha svarat och tänker inte svara. Nu skriver han:

"Hi, you have nothing to fear from me. You should know that better than anybody else."

Inget mer än det i mailet. Jag ska skriva ner vad han heter och beskriva hur han ser ut för mina barn, bara för säkerhets skull.

Snårigt, javisst är det det

Hittade den här bilden när jag tömde en gammal mobil på bilder. Tog in den minst dåliga i photoshop.



Vilket fusk. Brukar sällan behandla bilder. Men snårigheten går det inte att ta fel på. Och så här har jag det på min väg till jobbet. Fortfarande.

Fotar för att inte tråkas ihjäl.

Kvinnor kan inte kan samarbeta naturligt

"Stötta varandra - lyft karriären".

"En wing woman är mer än en vän. Hon stöttar dig nämligen inte bara privat utan även i karriären. Det kan nästan vara som ett utvidgat äktenskap, där två eller flera kvinnor hjälps åt för att få ihop arbete och familjeliv. Uttrycket kommer från USA där kvinnor insett fördelarna med att samverka."

Sjukt att kvinnor inte kan samarbeta naturligt. Vi ska tro oss vara konkurrenter och bara jobba en och en eller i kollektiv på schema där ingen får sticka upp, eller jobba för en man eller ett gäng av män. I övrigt vara möjligen bästisar och väninnor, men bara i undantagsfall göra riktig business ihop och stötta varann i arbetslivet som män gör. Vem vinner på det?
Inte kvinnor i alla fall.

För många kvinnor ligger valet och stoltheten för jobbet så långt ifrån dem själva att man bestämt att aldrig "prata jobb" privat. Om en lyckats blir det jobbigt för de som inte gjort det. Tanken att lyfta sig ur lönetjänar- och hemarbetsfällan finns inte på kartan.

Här en blogg som är mer positiv än jag, som skrivs av ett gäng av kvinnor i karriären som just slagit sig ihop.

Läs även andra bloggares åsikter om wing woman, kvinnor, livsstil, bästisar, väninnor

Hemmalandskap

Solen gör hela skillnaden.

En av 6000

Förra helgen började jag leta försvunna bilder från i år. Hade bara laddat av bilder hej vilt på olika datorer, och förväxlade också några hårddiskar. Hittade nu till exempel Dag Vag när de spelade på Mosebacke i augusti. Det regnade och var lite ruggigt men det var ändå möjligt att fortfarande vara utomhus.

Det var på den tiden då jag fortfarande vältrade mig i kameror och hade både systemkamera och en Canon-kompakt i reserv. Ser att jag tog mer än 6000 bilder med Nikonen på ett år innan den blev stulen. Det är ju helt sjukt. Inte undra på att man har ordningsproblem.

Här är den ju, bloggen

Tänkte att det var nåt jag glömt. Det blir lätt lite härdsmälta på den här planeten ibland. Jag har glömt att blogga. Det är det jag glömt på sistone. Hade också glömt att jag hade ett youtube-konto i eget namn.



Har just kommit tillbaka efter MondayBar-kryss, och inget verkar borttappat. Däremot glömde polaren hela sin Lapin Kulta-back i hissen på vägen ut. Själv har jag blivit så smart att jag tar en alldeles för stor kabinväska med mig, och så har jag då bara ett kolli att hålla reda på utöver mig själv. Det räcker fullt ut. Sen gick vi ut och åt, vrålhungriga igen och beställde först varsin rätt och sen en rätt till. Sen stökade vi på Rival och funderade på att ta in där - om det inte varit fullbokat, och sen blev det grillkorv på Hornsgatan och promenad hem och sova soffa.

Vi lyckades alltså med konststycket att ta oss hem från Värtahamnen till Södermalm på 9,5 timmar.

Läs även andra bloggares åsikter om mondaybar, musik, klubb, Södermalm, finlandsbåt

For ever coolamorsan

Fick höra att det inte bara är Facebookidentiter som inte går att ta bort, utan att det också är omöjligt att radera gmail-konton. Stackars nätet. Det kommer spricka.

Icke-kommunikation

Tänk er stället där det bara finns myriader av teknikföretag och tele-hemtechno-butiker och 50 tusen pers har en laptop med inbyggt trådlöst, men där ingen uppkoppling finns inte ens att betala för. Vi ska köpa mobilt bredband eller sitta och knappa med en mobil fast vi har datorn med. Kista centrum december 2008. Nej. Det kan inte stämma..

Tänk om det var så

Tänk om den röda pricken vid datorn betydde att inspelning pågår och att man inte fattat det efter åtta år.. Vad obehagligt det skulle vara.. 3:48. Får kanske 4 timmar Inatt. Men lite är ju bättre än inget.

Överspänning

Låter som det är. Överspänning. Pjoff, så går apparaterna sönder. Men oftare glödlamporna. 3-4 i veckan. Just köpt ytterligare 3 överspänningsskydd. Tror jag har ett sånt skydd mentalt också. Det slår till och man silar intrycken genom orka-bry-sig-filtret.. Så mycket väsen för ingenting, kan man alltid säga sen.

Värsta tundran

Vardagstundra någonstans i sverige, stockholm, kista, st petersburg, perrong. Njet, Ja ne snajo, hör jag hela tiden. Nej, jag vet inte heller och direkt tänker jag att jag ska rabotajo dåma i fortsättningen.

Nypon varje dag

Scary att gå nära såna här buskar. Minns att man fick nypon innanför tröjan som liten och att det kliade ordentlig. Har bilden som skärmsläckare så att jag inte ska glömma äta nyponpulvret jag köpte på hälsokosten häromdagen. Lite dyrare än ibufen bara...

Läs även andra bloggares åsikter om nypon, gopo, strandnypon, buskar