Södermalmare vill sticka ut

Var sjätte södermalmsbo, eller var det var femte, har en egen blogg stod det i senaste numret av Södermalmsnytt (som bara finns här i pdf). Det gör Söder till den bloggtätaste stadsdelen i Stockholm. Vi är så allmänt wannabe-media här att det faller sig naturligt..

Vi söderbor är, enligt den livstilsundersökning tidningen beställt, egentligen inte speciellt annorlunda än andra stockholmare, men "viljan att utmärka sig är ovanligt stark". Vi är också sympatiskt nog, tycker en inflyttad serietecknare från Norrland som iakttagit invånarna sen 90-talet, självkritiska och skäms lite över att vi brutit den rockiga traditionen och nu är lika medelklassigt borgerliga och fåfänga som alla andra innerstadsbor.

Jahaja. Vad mer?

Liksom Kungsholmsborna har över en tredjedel på Söder haft mer än 25 sexpartners, 33,7 procent på Söder, 37,4 på Kungsholmen, medan Vastastansborna är mer präktiga med bara 19,8 procent. Det var väl där babyboomen började, så det är bara en tidsfråga, skulle jag tro.

Man får inte direkt prata högt om att man har eller haft många partners eller vad man tycker eller tyckte, inte om man är tjej i alla fall och definitivt inte inför killar. Det är fortfarande tabu, fastän mycket av verksamheten ute på stans och nätets möteslokaler handlar om att hitta och testa sig fram till Mr eller Ms Right, även om man redan har en partner. Det yngre kanske inte heller förstår att karusellen inte alltid slutar med att man hittar nån och skaffar barn, utan lika gärna kan börja där.

Jag är i alla fall runt och härjar lite i alla stadsdelar, och lämnar stan nästan varje dag som tvångspendlare till och från jobbet. På helgerna känner jag oftast inte för att lämna Söder, men det är bara för att jag bor här och inte kan vara tillräckligt mycket hemma i veckorna, och i övrigt för att jag inte alls vill gå ut någonstans när det är kallt och grått. Men det håller inte i sig mer än just några dar.

Läs även andra bloggares åsikter om Södermalm, södermalmsbor, södermalmare, livsstil, stockholm

Pubtipset: Reta en stammis på Black & Brown

Sista beställningen.

Black & Brown Inn, Hornsgatan 50, vid Mariatorget på Södermalm, Stockholm. Öppet till 1.

En rätt liten och insutten pub, som i pubguider får rätt goda omdömen. Men ibland vänder jag en bit in i lokalen med ett Åh, nej och går ut direkt. Stället präglas av stammisar som sitter på rad längst inne i puben där bardisken gör en krök. Ställ dig där och du kommer garanterat att märkas - och få en reaktion. Barborden bredvid är helt okej att flytta vidare till när du retats färdigt.

Aftonbladets pubguide:
"Fatöl: 21 st, bl a Bohemia, Jever, Diebels, Kwak, Uppsala Kloster, Lundgrens Lager.
Prisex: 49 kr pinten, svensk lager billigare.
Omdöme: Väl insutten hörnpub med lång skinnsoffa, mycket trä och trevlig bardisk. Äkta söderbor, avspänd stämning, många bra bira, effektiv personal i lagom ingrodd miljö."

Stockholm Pub Guide:
"Black and Brown Inn is another very British type of pub. It is, in many ways, the typical corner boozer. The bottled selection is from Britain, the USA, Belgium and the Czech Republic. In the Södermalm district, not that far from Akkurat and Oliver Twist."

Alltomstockholm.se skriver lite mer ingående om puben här bland annat uttrycker de sig på spiken: "B & B har ett stort antal stamgäster, turligt nog brukar inte alla vara där samtidigt."

Där bardisken kröker sig längst in i lokalen sitter ofta stammisarna på rad.

Filmsnutten "Lucy in the ska-aj" borttagen på begäran.

Jag hör inte till stammisarna. Har bara gått dit nån gång då och då de senaste 10-12-20 åren, och blir numera igenkänd, till exempel av barntendern M, som direkt frågar om jag vill ha en Lundgrens Lager.

Vi, några tjejkompisar och jag, och många andra med oss, klarar helt enkelt inte stammiskraven, och förblir stolta icke-stammisar. För att kvala in ska man nog vara där varje dag, eller flera dar i veckan i alla fall, och helst vara bouleintresserad, Mariabergsmurvel, musiker, bokhandlare, politiker eller liknande. Och vara en man, inte att förglömma. En stammis här kallar sig stolt för stammis och blir tydligen inbjuden till BB:s kräftskiva en gång om året. Man kan ju tänka sig. Brännvin på moset, eller hur man ska uttrycka det.

Men alla är givetvis välkomna till puben och ta vilka platser de vill. Gör det! Ställ dig på stammisarnas platser... och du kommer märkas. Som Alltomstockholm skrev är stämningen beroende av att inte för många stammisar är där samtidigt, men jag tycker att det är bäst om de inte heller är för få. Det blir alldeles för obullrigt om bara normala besökare skulle vara där. Och stamgästerna uppskattar säkert omväxlingen när lite nytt folk kommer in och stör.

Tidigare texter i serien:
Hornsgatan goes thai
Hornsgatan för alla

(efterredigerad, ölpriserna stämmer inte längre, och Lundgrens lager finns inte längre på kran och inte heller London Pride, öppet till 11 på söndagar, till 1 övriga veckodagar)