16 mars 2007

Yrkesidentitet

Väninnan är konstnär.
- Jag är.. [konstpaus] konstnär, säger hon ofta och gärna.

Syrran är inte konstnär. När nån frågar henne vad hon jobbar suckar hon bara. När andra pratar jobb suckar hon också, och demonstrerar sitt ointresse.

När nån frågar mig om jobbet hittar jag på nåt lämpligt för sammanhanget. Att lirka sig loss från jobbdiskussioner och tillhörande problem, det är det som är konsten.

Egentligen är jag konstnär. Det är liksom bara lite hemligt och outtryckt.

Andra bloggar om:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar