Ibland upplever jag mediasamhället, där alla vill vara med, som fullständig hysteriskt. Alla vill producera, alla vill synas och höras. Frågan är vem som ska ha tid och lust att betala för det och vem som ska bli rik och lycklig.
Men vi har alltså inte mer tid än vi har, och livet är kort och arbetsdagarna för långa. Sanden rinner i timglaset. Stressen börjar redan i skolan. Hinna hinna.. hinna bli nåt.
Det är klart att ingen frivilligt vill stå vid löpande bandet eller städa sjukhus hela livet. Det är bara det att det nya löpande bandet är mediaproduktionen. Folk i branschen producerar och producerar med deadline på deadline och stupar. Allt hamnar ändå i papperskorgen. Exponeringstiden är minimal.
Å andra sidan sparas allt. X-maken rasade igår över bevakningssamhället, där precis all information och all trafik registreras och arkiveras, och kan användas senare. Till vad vet vi inte idag. Men samtidigt som vi inte vill ha myndighetsögon på vår privata telefon- eller internettrafik så publicerar vi hej vilt i bloggar och annat. Varsågod.
Jo, jag med. Det är verkligen kul att skapa när man slipper stå vid produktionsbandet, där någon annan ska bestämma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar