Gick ut på Stora gatan klockan 20.50. Fem minuter senare kunde jag beställa en wok av en uttråkad restaurangägare. Han ville stänga tidigare. Jag fick kasta i mig maten, så snabbt jag kunde. Dom ville hem.
1000-tals lägenheter i allmännyttan ligger i krokarna och det blir många spisar som sätts på för att värma väldigt lite mat i små små portioner på väldigt många spisar och mikrosar. Trots mängden av folk som bor tätt här finns det inte tillräckligt befolkningsunderlag ens för ett enda sushiställe.
Att vi inte har något folkliv på gator och torg och väldigt få smårestauranger och kvällsöppna kaféer i bostadsområdena är för att vi - eller snarare ni, gott folk - nästan alltid väljer att sitta hemma, och trivs bäst där.
Var och en gör självklart som den vill. Men det är när alla gör så som det blir så jävla trist i våra så kallade städer.
Det sociala fältet är krystat och fyllt av måsten och ärenden i transporterna mellan hem, arbetet, dagligvaruhandel och hem igen. Sen jävlar ska det ängtas till storhelger, och då ska man supa hejdlöst i kompisgäng och gå ut på byn, men först ska det grundas grundligt, på hemmaspriten.
Jag tycker inte Stockholm är en riktig stad. Centralort möjligen. Det är bara i media lyckas ge ett sken av att Stockholm är en sån där vibrerande storstad, The Capital of Scandinavia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar