8 april 2005

Nevrotiskt packande

Små och stora problem. Att packa är ett litet och kärt problem. Det är lätt att fastna i små detaljer, som att leta plåster och hälla schampo i småflaskor, och glömmer viktigare saker. Har till exempel aldrig lyckats få med mig en kikare trots att jag på varenda resa kommer på att man kunde ha sett så mycket mer.

Packa lätt, köp sånt du behöver, säger alla. Och väl framme har man inget att sätta på sig, och man pallar inte shopping. Hade ETT par skor med mig till Grekland förra sommaren. Högklackade sandaler. Jättevettigt. Hela packningen var full av en dator, kamerasaker och några strandschalar.

På genomresa i östra Iran, på väg österrut, hamnade jag i shoppingstämning. Hade kanske 10-20 kronor om dan i resbudget, så jag kunde givetvis inte köpa nåt, och det sa jag också, men det hindrade inte att man gick med på att sitta timmar i mattaffärer och smådregla och drömma om ett totalt orientmatteklätt hem därhemma.

Turkiet nästa. Får för mig att det blir en vecka och sen åker jag hem och vänder tillbaka. Kanske det blir så. Har nämligen fått friår beviljat åtminstone från jobbets sida, och arbetsförmedlingen har långtidsarbetslösa med långa utbildningar som bara väntar på att få hoppa in. Hade nästan slagit tanken ifrån mig. Ledig maj till maj låter inte dumt efter över 25 år i yrkeslivet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar