Jag sa att min febless för cyklar och träd ju är för att det är lätt. Accepterade saker att skriva om. Man får inte skriva om sorg, jobbkriser, utanförskap, kärleksliv eller psykbryt. Inte om man är 53 bast nånting och ska vara i lugnt pysslande retardoläge, inbaxad in i skalet igen.
Nej, det ska man verkligen inte.
Det behövs också, men ibland bara.
Vet bara inte var jag ska uttrycka mig. Och jag vill verkligen inte bara prata problem när jag träffar folk.
Försöker lära mig att fråga mer, så att jag inte ska berätta nåt för mycket, men det är svårt.
Ska träna.
Svara kort och alltid med motfråga.
Ja du, håller med om att det ibland känns oerhört lockande att faktiskt säga något riktigt ärligt och riktigt på fejan! Något utöver det till slut så tramsigt ytliga "check in här och där", "vad kul med sol", "hej hopp vilken god soppan jag nyss gjorde" etc.
SvaraRaderaSkriv på du!! Bry dig inte om de andra! De förstår ju ingenting - uppenbarligen!
SvaraRaderaGunilla