---- Original-meddelande ----
För ett eller två år sen ramlade en person in i skivspelaren och armen till pick-upen (heter det verkligen så?) bröts av. Den måste ju gå att laga eller byta ut, tänker jag, och låter skivspelaren samla damm utanför badrummet, där vi har vårt medialager. Saker som bara har nåt litet fel.
Jag gillar inte slit-och-släng. Grovsoprummet gör mig beklämd. Folk slänger allt. Det behöver inte ens vara trasigt. Det är ungefär som att vi skulle slänga hela lampan bara för att glödlampan gått. Det gör vi inte. Däremot kastas kapitalvaror. En säkring går till tv:n och den verkar död. 100 Spänn kostar en liten reservdel. Istället slänger man och köper nytt. Vem tjänar på det och vem förlorar när de elektroniksopbergen växer - för att svenne ska ha nytt och fräscht, ihop med att konsten att reparera gått förlorad. I hate it.
Haha...varför var det inte lika kul att det hette pick-up på 80-talet?
SvaraRaderaJa, och jag har för mig att killarna pratade om sina pickar hit och dit.
SvaraRaderaJag har iaf aldrig snackat om pick i det här sammanhanget. Aldrig hört nån annan heller göra det, för den delen. Mest snackades det om själva nålen.
SvaraRaderaMin spelare från cirka 85 spelar jag fortfarande på. En Technics, inköpt på Hornsgatan. Jag sprang fram och tillbaka till hemmet tre gånger för att få hem allt. Den hade CD-spelare. Det tog några år innan jag började använda den. Pickupen är fortfarande rak och hel. Kvalitet!
SvaraRadera