Det är som min farmor sa när hon tyckte att hon fastnat i fel boende på fel plats:
- Jag fattar inte, det är bara en massa gamlingar här.
Då var hon 93 och änka sen många år, och hon och farfar hade flyttat till anpassat boende för att han var bra bit äldre än hon, och han behövde lite sjukvård och uppsyn när hon inte orkade.
Betydligt yngre säger:
- Men v*fan, det är ju bara en massa ungdomar här...
Jag tittar i kalendarium och undrar vart jag vågar gå utan att dra till med "jag äger det här stället-knepet" om någon undrar varför jag är där.
Lösningen verkar faktiskt vara att starta ett ställe. Och så att ungdomarna får fronta det med totalt liberal inställning som enda krav.
Hej, jag skulle vilja maila dig och fråga en sak. Hur gör jag?
SvaraRaderaHej, jag kan nås på coolamorsan på gmail
SvaraRaderaMen varför har vi den här åldersindelningen i Sverige ? Eller är det inte bara här ?
SvaraRaderaJag har just tillbringat en lång helg med ett gäng 30-åringar och jag upplever dom som liksom "jämnåriga" men man kan fundera på hur de ser på mig.
Är jag gammal i deras ögon ?
Säkert inte.
SvaraRaderaJag har inte varit rädd för att vara med yngre folk, med den risken att de tycker man är äldre och visare. Vet också folk som bara vill umgås med äldre för att de vet att de då upplevs som yngst och vackrast.
Det som är jobbigt här tycker jag är hela paketeringen, att man förutsätts vara på ett visst sätt i en viss ålder och t o m anamma musiksmak man aldrig haft. Hur skulle det gå till?