Bryta med "vänner"

En av väninnorna har börjat ta kontakt igen. Hon som bangar. Som bokar in mig som reserv om hennes dejt inte funkar.
Jag svarar artigt på sms, men säger inget om att jag vill ses. För det vill jag inte.

Igår skrev jag i sms att jag skulle ut och äta med syrran, som jag inte träffat på länge. Sen ringde hon tre gånger under kvällen, och lämnade lika många mess på mobilsvaret. Jag svarade inte. Hon ringde kvällen innnan också. Och hon ringer först vid 11-12 på kvällen. Då var jag på rockklubben och hörde inte. Och jag ville inte bryta snacket med syrran och behöva säga åt "väninnan" att hon inte var välkommen att joina oss. Inte alls.

Hon har sagt rakt ut till mig att hon inte vill att hennes väninnor ska vara inblandade i hennes "privatliv". Så om hon till exempel ska på en nydejt med nån kan hon inte berätta det för mig, för hon vill ha sina mansaffärer ifred.
- De tillhör faktiskt mitt privatliv.
- Det är inte det säger jag, jag tycker att det är trist att vara nån slags reserv, och att män som du inte ens träffat nån gång och inte känner har högre prio.

- Jag vill faktiskt ha män i mitt liv också, pekfingrade hon.
- Jaha.. Du får ha precis hur många män du vill, och vara hur promiskuös du vill, det är ditt val, men jag kan inte vara vän med någon som inte är öppen och ärlig, sa jag.

Och om man inte kan prata om det mesta, och om sina relationer, känslor och tankar, vad fasen ska man prata om då då, tänker jag.
Vad är det för vänner man har som inte räknar in en i sina privatliv? Tillhör man reservväninnelivet? Arbetslivet?

Eller handlar det mer om skam? Att man vill hemlighålla och inte kan stå för vad man gör? Den typen av dubbelliv vill jag inte vara inblandad i. Vill inte känna mig som en bricka i nåns sociala spel.