Så är jag hemma igen. Airberlin funkade utmärkt. Linjen Stockholm Berlin-Tegel (nordväst) invigdes 2 maj. Alternativet är germanwing som flyger till Schönefeld (sydost). Det där att prata om öst och väst känns så fel i en stad med en flod som delar i nord och syd.
På AirBerlin bjöds det på macka och dricka (te, kaffe, juice, vatten, cola etc). Lädersitsar på tyskt maner, otrasiga stolsfickor och glad-tränad personal.
Det haglar. Tidigare regnade det samtigt som solen sken. Konstiga vindar skakar fönstren. Dottern säger att det är ett tecken på att jag inte hör hemma här. Jag hör ju inte hemma i Berlin heller, men stan hade en rad saker som Stockholm inte har:
- Mycket folk, ändå får man intrycket att alla få plats
- Bättre väder, bra väder för att vara i Tyskland enligt en Berlinbo
- Bättre kollektivtrafik med extremt mycket mindre krångel
- Cykelvänligt, trafikfritt
- Flanerarvänligt med breda trottoarer
- Trottoarserveringar
- Mer mat- och dryck-inriktat
Våra svenska stadskärnor bygger på in-och-ut-konceptet: man ska uträtta shoppingärenden och sen åka hem. Köpcentrum. Torg är ofta tomma ytor som det inte är tillåtet att använda till något. För mig är vår stadskultur plågsamt lutheransk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar