Där jag var var det mest myspys. Drängfylla och fylleraketer uteblev helt. Monday Bar och DJ-gänget Sister Sthlm hade dragit Godskitchen och deras hard-dance-koncept Polysexual till Münchenbryggeriet. Snälla människor av alla de slag snurrade runt för att njuta musik på 4 dansgolv. Lite hårdare, lite oordentligare och mer raggning kunde det gärna ha varit för min smak, men med ett inträde på 350 blir det som det blir.
Stora golvet.
Frågar man vet aldrig nån vem som spelar.
Jag upplevde det hela lite helylle, men mest för att lokalen var fel. Det var så stort att det tidvis blev för glest på dansgolvet i några av rummen. De lite blygare vågade sig kanske inte ut eftersom man lätt blir väldigt tittad på. Münchenbryggeriet har också nån slags inbyggd rastlöshet i lokalerna. Man lockas vidare till nästa rum.
Ja på min lilla fest var det inte precis helylle men tråkigt ändå när man inte tillhörde den falangen som mest verkade ha lust till nån annans man eller fru. Hade mer än gärna befunnit mig ute i vimlet istället, det är lite överskattat detta med att fira "bland vänner" ibland kan det banne mig vara skönt att slippa också.
SvaraRaderaJag är trött på sånt där drama. Det är så jäkla fegt att gå på vännernas partners för att pigga upp sig. En flirtar för att göra den andra ännu mer svartsjuk eller tvinga dem att visa att de bryr sig. Alla varianter. Trista förhållanden som blir påtagliga när man träffar lite roligt folk, äntligen.
SvaraRaderaJag slipper mer än gärna vänsterprasselsökande fegskallar eller att tvingas konkurrera om sin man med bästa väninnan, och vad det kan nu kan urarta i.