Till slut lossnar det

Har igårnatt och idag läst om Venezuela på resesajter och resenärsbloggar och diskuterat med dottern:

- Jag ger nog upp det där med spanskan, har inget språköra.
- Jorå, men du måste repetera och köra hårt
- Men jag kommer inte längre än till lektion 1 på pimsleur, och jag är så jävla trött på Perdon signor. Ablo castillano? No, no ablo, no entiendo. Si, ablo ingles. Si. No. Jag kommer inte längre.
- Jamen åk till Madrid först då, och plugga där.
- Hm.
- Ja, innan Venezuela.
- Hm. Det är en bra idé. Verkligt bra idé.

Så då är planen: Pietrasanta över nyår med fleese i bagaget -> Madrid i januari -> Venezuela februari och en bit in i mars (med Trinidad & Tobago i mitten under karnevalen). Sen hem och byta om.

Dagens värv:

Skrivit en artikel att publicera imorgon. Klar.
Tre artiklar till på g. Putsat.
Låtit korrekturet ligga till sig helt. Imorgon blir det nog bättre.
Hämtat svarta cykeln vid Södra station. Intakt.
Dammsugit nästan alla rum och skakat mattor.
Rett upp härvan bakom tv:n. Är mäkta stolt. Mäkta.
Sorterat steroens sladdar och sätter i dem när jag hittat manualen. Enda sättet.
Har läst massor med bloggar och betalt räkningar 8-9 dar sent.

Dagens miss:

Att missa Junior Boys på Debaser.
___
Andra bloggar om: Venezuela, Madrid, ablo, resplaner, arbete, dammsugning