Jag blir extremt arg på mig själv för att jag blir så besviken på att folk är oschyssta. Varför kan jag inte bara släppa tankarna på diverse konstigheter och svek. Varför försöka få förklaringar av folk som ändå laborerar med verkligheten.
Varför? Vad har jag gjort? Varför beter sig hon eller han sig så illa?
Eller är det så att det är mig det är fel på egentligen?
Det känns som att jag möter rätt många som bara använder andra personer som verktyg för eget behovtillfredställande, och passar man inte in perfekt i vad han eller hon just då behöver, så finns man inte.
De kanske inte kan hjälpa att de beter sig så, och har kanske inte ens någon insikt om det.
Tänk om man själv i själva verket är den med en narcisisstisk personlighetsstörning .. för har man det vet man troligen inte om det.
Hittade några artiklar om narcissism
SvD: Så känner du igen en narcissist
SvD: Så hanterar du en narcissist
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar