Lördagslycka igen

Lycka, någonstans. Igen.

Det är lördag. Jag får sitta framför datorn och slarva med vad jag vill. Lyssna på musik. HÖGT SOM FAN och småjävlas lite med kärringen under. Och jag får sitta här i en varm lägenhet och titta på träden och konstatera att det är grått och fult och att höstlöven också kan vara rent anskrämliga.



Om jag inte visste helt säkert att det blir vår och sommar igen skulle jag vara allvarligt bekymrad över att det blir mörkare och kallare för varje dag och att träden verkar ha drabbats av sjukdom.

Hösten är inte alls mysig. Det som är mysigt är att ha en varm och skön bostad och slippa bo med folk som jäklas med en. Jag bor inte med nån elak och misshandlande man i nån möglig cementlåda utan fönster och plåttak i monsunregnet. Det är skillnad på hur man kan ha det.

Det bästa av allt idag är att dottern kom hem. Det liksom sprudlar i flera timmar. Frid och fröjd istället för oro.