Vänninan A, hon som inte kan få nog av svarta män, skrev sms igårkväll att hon hamnat på ett fint lägenhetshotell på Fuerteventura. När man köpt en ospec sista minuten för 1600 kronor förväntar man sig inte mycket. Så hon var nöjd. Kanske skönt att vila sig från sina 2-3 pojkvänner ett tag också.
Utbudet av unga svarta män inte nog inte det största på Kanarieöarna, men det måste vara skönt att bara få vara i civiliserad utomhustemperatur ett tag.
Det var lite lustigt att hon skrev sms igår precis när jag funderat på henne, och hur olika vi alla är. De män hon umgås med vill ha flera på gång samtidigt, och det vill hon med. Perfect matching, så länge ingen blir kär och vill äga. När någon börjar bli krävande, ledsen och svartsjuk är det slut.
Hennes attityd mot mig var att jag underförstått är likadan.
Men jag är extremt svårflirtad och faller nästan aldrig för någon. Och jag vill inte ha nån man med oanade kraftreserver klängande på mig i timmar. Jag skulle inte vilja navigera mellan diverse flirtar som dyker upp på oländiga tider och i olika grad av fylla, eller träffa någon som efter några veckor eller månader vill förändra en till nån slags hemmaflicka.
Jag är feg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar