Du hamnar lite fel, eller helt fel, kommer in i en mörk tunnel och hittar inte vägen ut. Vänligt folk försöker hjälpa dig ut, men du klarar inte av att gå, inte att krypa, inte att se. Som näbbvalen i London som som inte orkade längre.
Vi som inte äter val ser dem som fria individer, och går en val på grund vill vi rädda ut den på fritt hav, inte gör fiskbullar, djurfoder eller sushi av den. Samtidigt pågår rovfisket utan några större rubriker. Industrifisket drar med sig bifångster av valar, delfiner och tumlare, skriver Greenpeace, och nämner siffran 300 000 individer per år. Och många arter vi tagit för givna ska finnas är utrotningshotade.
Du och jag ser kanske inte hundar och katter som mat, även om vi är jättehungriga. Stora befolkningsgrupper äter inte gris, andra inte kor. Vi kanske käkar kyckling och en del vilda fåglar här i Sverige, men backar om vi får en friterade gråsparv på tallriken eller förstår att det är chimpansgryta som serveras.
Mat är verkligen ett känsligt kapitel. Jag tror vi måste börja vänja oss vid att avstå vårt sovel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar