Förresten säger många bilister att det är "bekvämt" med bil. Och sen måste de köra till gymet för att bli av med kalorierna. Man hör också att bilen gjort stackars förortsföräldrar till slavar. De får sitta på helspänn med familjeschemat beredda med bilen vardag som helgkväll för att agera privatchaufför åt sina allt större barn. Hämtningar, lämningar, sportskjutsningar, partyskjutsningar. Förstår inte hur det står ut.
Jag tycker att det verkar urjobbigt att alltid ha en bil att hålla reda på och försöka få p-plats till. Det är väl mycket bekvämare att till exempel gå från t-banan och direkt dit man ska, hellre än att cirkla runt enkelriktade kvarter i all oändlighet för att kanske hitta en p-plats tre kvarter bort och inse att p-autmaten ligger åt fel håll.
Hur bekvämt är det?
Redan före bloggens tid fick jag vissa utfall om Stockholm:
Jag var väldigt irriterad, och ville släppa det mesta fritt och skrev här med fortsättning här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar