3 oktober 2005

Lite skit i dubbellivet

Dans får nog bli min melodi. Har dansat fredag, och dansat lördag. Att bli hög på att dansa är det bästa. Eller nästan så.
Tror att det var dansen som gjorde att jag föll för det så kallade x-et, vi dansade redan första gången vi träffades. Att upptäcka att han var en bra lögnare kändes inte lika attraktivt. Han är väl skitnervös för att jag ska komma och störa i helgen. Det roar mig lite, för lite skit ska väl folk som lever dubbelliv ha, eller hur...

3 kommentarer:

  1. åhhh jag älskar också att dansa.... var gör man det i Sthlm. ge mig tips alltså för vår ålder...
    gillar det där med lite skit till folk som lever dubbelliv.... mer sånt !!!!

    SvaraRadera
  2. Jag struntar i vad det är för ålder faktiskt, bara det inte BARA är 18-åringar. Jag hittar inga bra dansställen, tar chansen liksom i flykten när musiken är bra. Det hänger på vilken musik man gillar framför allt. För mig i alla fall.

    Ang. dubbelliv så är de otrogna så rädda för att folk från olika sidor av dubbellivet ska känna till varandra. Det är ett absurt sätt att leva på.

    SvaraRadera
  3. det där med dansandet har varit en "hang-up" för mig de senaste 10 åren ända sen jag upptäckte hur otroligt lycklig jag blev av att "bara få dansa", i motsats till att dansa som ett sätt att umgås.
    Jag upptäckte det under en singelperiod när jag hängde på ställen med coverband där spontandans liksom bara hände. Så för mig behöver det bara vara bra danslåtar, bandet kan vara rassligt och ljudet taskigt, men musik som liksom rör sig i kroppen gör mig lycklig.
    Men som boende i stad modell ngt mindre så vad har man att välja på; dansbandshak och discon för folk mellan 25-30. Önskedrömmer om ett ställe med vuxna människor och riktigt skön soulmusik.

    SvaraRadera