17 augusti 2005

Scanna vanor

Måste scanna mig själv. Tänk om jag inte märker att jag börjar spåra ur. Jag skulle inte vilja avstå öl. Hur många enheter får jag i mig egentligen?

Fredag 3
Lördag 5
Söndag -
Måndag -
Tisdag -
Onsdag -
Torsdag -
Fredag 2
Lördag 4
Söndag -
Måndag 1
Tisdag -

Ser ju hyfsat bra ut. Kanske. Kanske ljuger jag för er...
I lördags kanske det var 5.
Kanske har jag en bag-in-box som jag tullar på pytte då och då.

Det är ju synd att man låter det gå så långt att man måste lägga av HELT med alkohol och inte kan ta just den där goda ölen på puben, njuta ett glas vin eller fyra till maten. Att det spårar ur: att man dricker upp sin hela livsranson på några galna år, och sen får lägga av helt.
Har redan läst boken Anhörig. Man får akta sig för att anpassa sig själv till den som har problemen.

5 kommentarer:

  1. Åh, jag anpassade mig i fyra år, men det tänker jag aldrig göra igen...min nuvarande sambo må ha sina fel och brister men alkoholintaget behärskar han, skönt!

    SvaraRadera
  2. Jag har aldrig levt i ett sånt förhållande där just alkoholen varit ett problem, men sett det på ganska nära håll ändå. En polares kille bokstavligen söp ihjäl sig, all kärlek och alla barnen till trots.

    Att leva med en mano-depressiv, som jag gjorde i 13 år, har sina sidor också. Så jag vet hur det är att tassa och faktiskt vara rädd hela tiden.

    SvaraRadera
  3. Hm. Snittat klår jag ditt alkoholintag med 350% och är ändå utanför riskzonen enligt Apotekets självtest. Så du behöver nog inte oroa dig. Bara man tar uppehåll i bland och inte super sig dyngrak jämt och ständigt eller dricker mer än två dagar på raken så är det rätt okej.

    SvaraRadera
  4. Och nu glömde jag skriva att det är jag, plusminusnoll-mannen, som skrev det där sista.

    http://hizonic.typepad.com

    SvaraRadera
  5. Jag oroar mig egentligen inte eftersom jag inte har vanan att sitta och smådricka hemma.

    Håller med dig om att uppehållen är viktiga, men jag tror inte alla skulle klara din konsumtion utan att till slut falla in i varje-dags-drickande. Och som vanligt är det väl när man MÅSTE hålla upp av någon anledning som det kan uppenbara sig att man faktiskt är fast och beroende.

    SvaraRadera