Varit trött och rak.
Friår är ingen vettig väg, om man inte har en partner som försörjer en - eller har en väldigt bra plan. Har ingetdera.
Har idag planterat att jag går ner till 60% i juni (3 dar i veckan, alternativt knappa 5 timmar om dan), inga detaljer om morgonarbete eller inte. Vore dumt.
Semester i juli.
Söker kanske friårsledighet från augusti - förutsatt att jag hittar på nåt vettigt sätt att ta vara på friåret, vilket kräver tjänstledigheten i juni.
Tänk att man ska vara så jävla förnuftig jämt...
Ärligt talat så tycker jag inte att du är så "superförnuftig" jämt och jag menar det som en komplimang. Jag är så äckligt superförnuftig så att det faktiskt blir ett djävligt tråkigt liv. Vet inte om det bara är förnuft finns nog en stor dos rädsla också. Min rädsla för att inte passa in, "vara fel", ha fel kläder, inte känna nån osv, får mig att avstå från så mkt.
SvaraRaderaI mina ögon är ditt liv riktigt äventyrligt och kul, inte alls så himla förnuftigt, men allt beror på vem man jämför sig med.
Tittade nyss på en dansk TV-serie (gillar danska och engelska serier) och sa just till min dotter att danskarna verkar ha mkt roligare liv än vi svenskar, fick sen lite svårt att förklara det för min 13-åring eftersom det inte lät så bra att säga att de gärna tar en öl mitt på dagen och njuter av det.
Men visst är det så att danskar verkar ta livet mer lättsamt än vi svenskar ?
"AP"
Vi svenskar verkar så låsta i att man måste umgås med precis likadana som en själv, och man måste platsa eller kvala in i gruppen. Det är därför folk inte orkar det sociala livet här. Det är mest bara krav. Man blir ständigt ratad.
SvaraRaderaDet är enklare att vara hemma, där man kan få va sig själv. Det räcker med kraven på jobbet, från skolan, etc etc.
Här i Sverige blir man ständigt ifrågasatt om man bara tar en enda millemeters övertramp utanför de tillåtna zonerna. Du är för ung, du är för gammal, du har fel stil, fel smak, fel färg, fel språk, fel prisklass. Du passar inte här!
Skitkultur. Man ska bara jobba och hålla sig på plats, i sin sociala nisch. I sin familj, om man har nån. Och i sin jobb- eller intressnisch, om man nu har en sån.
Du har verkligen en klarsynthet som jag blir imponerad av.
SvaraRaderaJust att platsa, det har jag lidit av sen jag var 6 år och inte riktigt platsade i "tuffa gruppen" på lekis. Ibland tänker jag att det var där jag hamnade utanför och sen har det präglat hela mitt liv. Och jag lovar, ingen som känner mig skulle tro att jag känner mig så. Har gjort så mkt utåt sett coola och "RÄTT" saker jämt men ändå alltid känt mig så fel. Grubblar över detta till och från, är absolut hyperkänslig för att inte "höra till", inte få vara med i gruppen.
Håller med om att det är en skitkultur men kan samtidigt inte påstå att jag gör något för att förändra.
För mkt sitta hemma och ha det bra, just för att dt är så himla kravlöst, men samtidigt skittråkigt och snart är vi 50 och inte blir det bättre.
Älskar att dansa precis som du men gör det högst en gång om året, gud så sjukt. Tror det var därför jag blev så tänd på din länk till "Full moon party" på Kho Phangan (blev det rättstavat ?).
Känner att nån gång i livet måste jag bara göra ngt sånt.
En gång följde jag faktiskt mitt hjärta och flyttade till ett annat sydeuropeiskt land och LEVDE, men sen fick jag kalla fötter och flyttade hem och blev ordentlig.
Tänker ofta ofta på hur livet HADE kunnat se ut.
"AP"