Förra texten handlade alltså inte om mig. Den var en ren överdrift.
Men det var åt det hållet när jag levde kärnfamiljsliv, och barnen var små. Bodde trångt, kasst med pengar, stress, trista jobb och tider att passa jämt. Jag trodde fortfarande att jag skulle kunna avsluta studierna, få ihop en bra cv nån gång, kryddad med finfina meriter från intressanta jobb.
Har gett upp ambitionerna att vara duktig. Jag är glad om jag lyckas vara hygglig mot folk och att folk tycker att jag är ok. Har inget behov att bestämma över andra, men vill inte bli bossad med.
Dessutom gillar jag att slöa. Ha oplanerad tid. Sitta och skriva i skuggan på nån bar nånstans i världen. Kolla på folk. Prata. Ta lite bilder. Släntra fram. Upptäcka nya små gator och vyer. Å andra sidan vinner jag massor av tid på att jag inte gillar att shoppa, och får väl lite mer pengar över till resor, av samma skäl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar