Fegar ur

På fejan skrev jag häromdan att jag är skrivsugen, kanske börja med en riktig story. Att bara skriva av sig reder ingen soppa.

Självklart ska jag inte skriva en bok om mig själv, för den storyn lever jag i så att det räcker, och är trött på. Jag är något på spåren för att ringa in en problematik, som inte är min personliga.

Jag har all rätt att skriva om mig själv och vad jag tycker, eller skriva fiction om jag så vill, men det förbryllar mig hur jag tystnat och fegat ur på jobbet och privat.

Alltför tydligt har jag förstått att man inte få vara som jag på ett jobb, men att man är önskvärd i andra sammanhang, och inte märks alls för det mesta. Men jag märker kanske desto mer.. i alla fall hör jag mer än jag behöver.

Untitled Originally uploaded by Coola morsan

Det lustiga med bilden är att det ser ut som att jag hoppat ur mig och tar bilden några steg bakom mig själv. Sånt som händer på mondaybarkryssning.

MondayBar-kryssning 15-17 mar, 20-årsjubileum

Smälter kryssen och vilar musklerna. Techno är terapi. In med det och ut med tankar och ältande. När det byggs upp och sen kommer det man önskar.
Kryssen började inte med att jag fick sitta och chilla med en tidning och en öl i terminalen och se folk anlända. Jag har löjligt små marginaler. Passagerarna hade börjat gå på och jag fick veta att min hyttplats var avbokad, den fanns inte i systemet. Men betald var den. Det ordnar sig nog sa han. Fick ett boardingkort och hoppades få ha en hytt i fred. Oavsett var.
Och så blev det. Sämsta hytterna nere vid bildäck, men så skönt att ha egen hytt.
Promenerade på promenaddäck och slog mig i slang med ett gäng tatuerade killar, som givetvis kände bekanta till mig, ävenså en kille jag delat hytt med den kryssen då jag sov 2 st 13-timmarspass och aldrig såg rumskompisen, som kanske sov när jag var ute.

 

Uppvärmningssession inför kväll 2.

Bara inse

Att jag alltid gillat att slippa gå upp, slippa frysa,  slippa bli blöt innan man vaknar eller hitta en slags strumpa i nåt dunkelt före detta rum.