Är, eller är inte, alls avundsjuk på folk med riktad ambition eller ett enda intresse. Det är de som gör det speciellt. Inte jag eller vi som sprider oss som tunn olja på vågorna. Som varken dyker eller seglar, varken djuphavsforskar eller fiskar. Som varken dansar eller kopplar av. Plaskar lite gör jag. Går utmed stränder.
Däremot är det tråkigt och enahanda just för att inget är på djupet och inget känns riktigt så riktigt. Utom livet självt förstås.
Vi har lika början på våra namn:)
SvaraRaderaVi är coola, just därför!
SvaraRaderaSå bra skrivet av dig, och så på pricken känner jag det också. Tänk att kunna vara tydlig och definierad, sammankopplad med en grej. Helst en stor, begåvad, stark grej...Jag kan inte ens bli beroende av nikotin eller alkohol. Inte heller knuten till en religion eller politiskt parti. Hur skulle det gå till? Nä, jag tar lite här och lite där, lägger till och drar ifrån. Byter laster och plaskar lite ibland i det där stora havet med allt sitt utbud!
SvaraRaderaDet måste väl vara stort det också, egentligen ;) ??
Brukar lura mig lite med att just för att man vet att man är en sån amatör på allt man gillar så behöver man å andra sidan inte känna såna krav på att vara bäst eller sämst och kan njuta av det ena och det andra. Det är också en fördel även om man inte blir riktigt bra eller uppskattad för någonting, möjligen att nån ibland gillar ens lapptäckte en stund..
SvaraRaderaDet är en slags besatthet att bli beroende av något, och slipper man ur det ena hamnar man lätt i nåt annat ju.