Med milt höjda ögonbryn såg jag och medhandlare på Ica ett par med tonårsson som svor åt allt och pratade högt på sina olika mobiler. Stackars son var tyst och skämdes. Ordentligt med groggvirke köptes in och gräl till natten. De var så sura och leee på varann men lät det gå ut över den jävla skitaffären.
När man ser såna här par förstår man att varken ny bil, jaccuzi eller charterresor hjälper mot dåliga relationer och allmänt hat, till exempel mot stockholm(are). Jag ska inte säga varifrån de kom. Skrikandet i mataffären var ett slags statement, för det fanns inget att överrösta, och det lät som att de sa att de inte ville möta några (jävla?) hammarbyare i backen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar