Amputera nacken

Nu börjas det, krämporna. Eller hur, ni som vet.

Fick inbetalningskort från Rosa bandet ihop med min första kallelse till mammografiundersökning.

Var på vårdcentralen också och verkligen kände hur icke-bakis jag var när jag träffade läkaren som skojade om domen: att amputera den, nacken.
Har suttit vid dator i 20 år och dessförinnan fanns faktiskt både skrivmaskiner och ritbord och annat med samma typ av kass arbetsställning.

Har stadigt ont i nacken, men man vänjer sig. Det är värre när man dessutom får stickande ensidig huvudvärk och karusellyrsel. Man är både tangentbords- och skärmstrålskadad och mobilrskadad. Ska man vara så jävla tidig på allt får man skylla sig själv.

- Skallen har du ju redan röntgat, sa doktorn. Och den var bra.

- Ja, men det var ju över ett år sen sa jag, och jag har fått ett slag till i huvudet sen dess...
- Hur då då?
- Smala gränder och högklackat, sa jag.

- Hm, sa doktorn. Var det i Grekland också.
- Mm.
- Ja, men nu börjar vi med att rönga nacken.

Så ni ser. Nerförsbacken har börjat. Först huvudet, sen nacken, sen brösten.