Irriterad idag. Inte på nån, bara på brallorna. Mage som pöser utanför - ska det vara jag det?
Såg att var och varannan hade såna där magar, om än mycket större. Hur står man ut? Ser min egen tillväxt bara som nåt högst tillfälligt, som jag ska skrämma bort utan att banta. Man kan till exempel åka till Grekland, där det inte finns nåt att äta, och man uppgivet sitter och tuggar på solrosfrön och tvingar i sig en hörnbit moussaka eller pastitio, eller tuggar i sig en av raden av dessa torra och oinspirerat tillskurna greksallader.
Ska man få nåt gott ska man inte gå efter menyn. Man måste kunna grekiska. Man måste göra en deal med en utvald restaurang, att man reser själv och därför inte vill ha en HEL greksallad, och en HEL tallrik med 50 oliver, en HEL varmrätt med 20 flottiga potatisklyftor - utan en tallrik med lite av varje på. Lite sallad, lite potatis, lite fisk eller kött kanske och en klick tzatziki. Man kan bara inte vara tvungen att beställa mat för fyra bara för att man inte ha en familj att dela med. Nu blev jag greklandsirriterad också, märker jag.
Ungarna vet att den turistgrekiska köket gör mig rent gråtfärdig.
Ingen annan kan man i alla fall skylla för att man själv satt på sig för trånga jeans en varm dag. Klart att ens gamla tajta jeans inte rimligen kan passa när man gått upp 3,5 kg om man jag räknar från (min) idealvikt och 5,5 om man räknar från när jag slutade röka och vägde 2 kilo för lite och kunde snobba med att äta hur mycket som helst.
Frågan är vad man ska sluta med nu då?
Jag vet, men det är svårt: Tre skedar socker i kaffet och mitt ganska ringa chokladätande är nu i riskzonen, sen när vi ätit upp allt godis från kryssningen alltså.
tycker det är lite smålol att efter du kunnat stoltsera med absurd ämnesomsättning genom hela livet och nästan alltid klagat på att du väger för _lite_, nu är helt över öronen (heter det så?) för att du finally blivit normal och inte längre kan komba mofferi med xs.
SvaraRaderaupp över öronen? uttryckslexikon till dotter asap plz.
SvaraRaderaÄr benägen att hålla med din dotter lite, min mamma har nämligen alltid hållt på så där också. "Jag kan minsann äta vad som helst och jag f ör s t å r inte hur andra kan tillåta sig att bli tjocka".
SvaraRaderaInte som att det precis var nån prestation av henne med tanke på att hon just kunde äta hur mycket som helst och ändå inte gå upp i vikt.
Rökning, jag säger bara rökning.
Det är ju den som speedar ämnesomsättningen !!
Jag har nog inte sagt att jag minsann kan äta vad som helst, men tar mig i alla fall rätten att vilja väga 52 och det gör jag då och då.
SvaraRaderaEtt tag när jag jobbat på stora företaget i 7 år hade jag lagt på ett kilo om året (fastän jag rökte) och vägde som mig själv som gravid. Men jag blev dumpad och föll ner till 52 på två veckor.
Idag har jag thaikläder vilket gör att man känner sig fullständigt normal och som det ska vara.
Ida: jag tror det heter nåt annat, men jag är inte den som nånsin använt uttrycken rätt.
SvaraRaderaJa, att bli dumpad eller gå in i någon annan kris brukar funka fint. Jag brukar ta chansen och motionera som en galning så blir jag i allafall smal och snygg, trots hjärtesorgen. Skulle behöva en kris nu men det finns kanske bättre sätt att bli av med 3 kilo på! Sen finns det något som heter hormoner. Förrästen har din dotter ett skönt språk.."komba mofferi med xs"!!! Hon slår nästan min son i uttrycksfullhet!
SvaraRadera