18 november 2006

Larv att skita i miljön

Innan jag borstar tänderna och har mig i min västerländska men något spartana lyx måste jag få säga att jag tycker det är så töntigt att förlöjliga klimatförändringarna och prata om att några grader varmare väl är jätteskönt. Men hur kul är det egentligen att bada i giftalger därute i skärgården? Jaha, ni tar i så fall bara båten vidare till en annan klipphäll eller bilen till nästa strand.

Om det är någon som verkligen avskyr vintrar och frysande så är det jag, men inte på bekostnad av övergödda hav, utrotade arter och ozonbrännande sol över kalhyggen och industriåkrar. Varför är det helt rumsrent att måna om prylar och pryttlar, krämer och fina dofter, men fullständigt skita i vart avfallet tar vägen och om vattnet är rent och går att dricka.

Vissa debattörer försöker förknippa hushållande med naturresurserna med nåt slags bakåtsträvande miljönissesnålhet, medan det är precis tvärtom: att hushålla är generositet mot kommande generationer, medan slöseri är girigt och snålt mot framtiden. Man eldar för kråkor och slänger skiten, och behöver inte ta konsekvenserna själv.

Det är strutsbeteende när annars normalintelligenta människor förringar klimatförändringar och tjafsar om bra och dåligt väder, när växthuseffekten bara är en av flera mätbara konsekvenser av överkonsumtion av råvaror och energi, rovdrift på naturen, avgaser och utsläpp.

Det är väl bara att inse att vi alla bidrar till detta, fast mer eller mindre. Alla kan göra nåt och bättre sig lite. Annat vore ren dumhet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar