Inget väsen för ingenting

När det går bra till slut säger man att det var mycket väsen för ingenting.

Ibland är det tvärtom, hur jag nu ska uttrycka det.
Till exempel att man inte vet nånting innan, och plötsligt inser att det helt enkelt är försent. Som när brorsan dog, och man skulle ha gett hur mycket som helst för att få vrida klockan tillbaka åtminstone några dar, eller en timme kanske, och ha vetat nåt.

Folk som tystnar behöver inte vara ett problem. Mobiler som är avstängda och folk som inte går att få tag i behöver inte betyda något. Men när tystnad betytt lugnet före katastrofen, så går lätt de tysta larmen igång på ingenting.

För mycket tystnad för ingenting, helt enkelt.