Arbetare är såna som arbetar

Idag var en dagen-efter-dag, fast utan bakrus för egen del. Det började grått, sen sprack det upp. Vid Myrorna på Hornsgatan var det läge för att börja ta av sig lager efter lager, kanske lägga i en påse och skänka bort. Det gjorde jag. Det var inte arbete, utan fritid.

Idag började en ny kula i nya arbetarsverige, där alla som utför ett betalt arbete är arbetare. Företagarna är vanliga människor och arbetare också, med skillnad att de får betala lön till sig själva. Alla friska kommer att arbeta och arbetsmarknaden kommer vara så rörlig och rolig att ingen behöver sitta i 28 år på samma stol och bevaka sin LAS-turordning.

I vänsterns tradition är en arbetare en anställd som arbetar med ett visst sorts arbete, medan annat utförs av så kallade tjänstemän, klenisar som butiksbiträden, säljare och kontorister, för att inte tala om akademikerna, plugghästarna, som väl inte gör nån nytta.

Men snart är vi arbetare allihop. Alla får jobb, alla får vara med, och nästan alla utom dom rika är typ som nuvarande medelklass, och har blivit ekonomiskt självständiga, och får själva välja var de ska bo och lägga pengarna på. Hemska tanke. Tänk om klasskillnaderna försvinner och klasskampen måste läggas ned?

Även om det kommer finnas kvar en del äckelrika ägare och högre chefer, och snorrika fd politiker, fd VD:ar och vanliga förmögenhetsarvtagare, så finns det kanske inte så mycket att klaga på om man ändå har det bra, och kanske både enklare och roligare än dom.

Det finns onekligen en del att leva upp till för den nya regeringen. Vi har ännu inte hört hur många nya jobb de kommer sätta som mål, eller när de nya nivåerna för skatter och ersättningar träder i kraft. Men effektiva moderater pratar så gärna om att leverera. Och det är precis vad de har 4 år på sig att göra nu.