Det här är en cykelbana

Norr Mälarstrand. Kaffe 30+.

Stod visst i gångbanan med cykeln och fotade just här.

- Det här e ingen cykelbana, sa alkisen surt, och stapplade vidare.
Bla-bla, tänkte jag: Jag cyklar inte, jag står stilla och fotar. Ser han inte det?

Promenadcyklade vidare i blåsten på ett jättesnällt sätt. Långsamt. Företräda för gående. Ingen hets.

Pling-plong! Två småkillar kom cyklande från andra hållet med hjälmarna på svaj. (Föräldrarna skulle bara veta!) De kom farande på promenadvägen, inte uppe på den livsfarliga hjälmmonsterhemulcykelbanan vid trafiken, utan på gångvägen nere vid vattnet.

- Hallå-hallå, det här e en CYKELBANA, ropade killarna till de gående, som helt kom av sig.

De gående blev perplexa: Vem hade rätt och vem fel? Var det dom själva som faktiskt gick i cykelbanan och inte alls de cyklande som cyklade i gångbanan? Hur var det..

Så förbryllande det kan vara. Segskallar.