Träffade den här micke, eh Janne var det jag, på MondayBar-båtens pub. Han tyckte det var kul att såna har lite äldre åker med. Och man får väl inte haka upp sig på vissa ord, som den åldring man ändå är. Jag har sovit som en gudinna mellan 3 och 3. Vid 2, nu på eftermiddagen, rasade polaren isäng. Nu har mitt uteskift börjat och hans natt har börjat. Båten ligger i tallinn.
Visar inlägg med etikett mondaybar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mondaybar. Visa alla inlägg
13 mars 2010
Cool kille i baren på victoria 1
Träffade den här micke, eh Janne var det jag, på MondayBar-båtens pub. Han tyckte det var kul att såna har lite äldre åker med. Och man får väl inte haka upp sig på vissa ord, som den åldring man ändå är. Jag har sovit som en gudinna mellan 3 och 3. Vid 2, nu på eftermiddagen, rasade polaren isäng. Nu har mitt uteskift börjat och hans natt har börjat. Båten ligger i tallinn.
27 december 2009
Huvudvärksåret 2009
Det har varit skralt med resandet, men när jag tänker tillbaka på året som gått har det varit lite hattande fram och tillbaka även i år, men ännu mindre än året innan. Vill inte planera nåt nu, för planer verkar bara raseras ändå.
Har påbörjat en hel drös manuella almanackor, kalendrar jag snabbt börjar avsky åsynen av. Börjar på en ny. Tycker inte om den heller. Vill ha allt snabbt online och ha allt på nätet och ha det tillgängligt, men det har jag inte lyckats med alls. Och allra minst under de få resorna. Då har jag bara tappat saker eller blivit rånad.
Jag får liksom inte vara med. Kraven i gemenskaperna är för höga. Man måste lägga sig på samma nivå, och tycka om samma saker och tycka likadant. Och ensam måste man jämt vara på sin vakt för att inte råka illa ut. Man måste ha sällskap och beskydd, annars är man helt enkelt rov.
Ibland väljer jag att vara själv, eller att inte vara med, för att jag känner att folk inte vill ha mig där, och jag vill inte hålla på i konkurrensen om utrymmet som en given loser när andra öser på. Känner mig menlös. Och som att mitt sätt att vara och tänka inte får plats på kartan. Och på jobbet har den osynliga mobbningen sina givna namn. Jag blir överkörd och utagerad som om jag vore ett hot, men jag är harmlös och trött och skiter i prestige och positioner.
Deppår.
Årets försök att vara frisk lyckades inte alls bra. Jag blev sjuk. Mest huvudet, huvudvärk, bihålorna. I tre månader i våras jobbade jag med sprängande huvud. Sen var det någon annan sak, och så på det två stora plåster i ansiktet för att jag tagit vävnadsprov på solfläckar precis före Ullas begravning. Jag försökte inse att mina problem jämförelsevis är beskedliga, och att jag borde vara gladare.
26-27 maj åkte jag till Helsingfors och jobbade halvt ihjäl mig. Sen åkte jag hem och fortsatte med pencillin och vad det var. "Ny starkare kur" står det i översikten.
4-6 juni var det dags för sommarkryss med Mondaybar till Riga. Hann knappt på båten förrän vi var hemma igen. Hantverkarna intog hemmet för att lägga nya golv.
Veckan före midsommar var jag sjuk men jobbade ändå. Åkte till Barcelona och Sonarfestivalen, blev rånad, fick influensafeber, men hade några höjdpunkter där ändå även om jag mest sov, och kom sen hem till nyheten om Michael Jacksons död, vilket sen präglade hela juli.
En dag försenad åkte jag till Roskildefestivalen, när jag nu insåg att det kanske var första och sista chansen, och att utsikten att få en solig vistelse var ungefär 98 procent. Jag missade det mesta av akterna som vanligt på festivaler, men hade i alla fall rätt kul och fick några riktigt häftiga musikupplevelser också.
Mitt i Pride hamnade jag i en händelse som krävde akuta åtgärder. Ska inte gå in närmre på vad som hände, men jag och en person till fick släppa allt annat och bara koncentrera mig på något som var bland det värsta som hänt på länge. Sen dess har jag inte varit riktig glad för någonting. När som helst kan något hända igen: Jag kan inte koppla av. Det känns att vissa saker får man bara inte prata om, inte visa, tvärtemot mina egna idéer. Det gäller att mörka, desinformera, hålla sig flytande, och låtsas som att allt är helt normalt. Och folk i ens närhet tror att det bara blåser över, när det istället sätter sig allt hårdare i en.
Jag hade nog hört men kunde ändå inte tro på att Sverige har såna vidriga gömda sidor där känslan är som att glida ner i nåt jävla avlopp och inte kunna ta sig upp.
17-27 augusti. Det var inte riktig vettigt ändå åka på bröllop i USA direkt efter, för jag mådde inte bra och hade behövt vila och känna lite frihet och ansvarslöshetskänsla, och klarade inte tempot i New York de första dagarna i den värmebölja som var. Det var inte min resa. Inte mitt liv längre. Känslan av att inget som är jag eller så som jag vill ha det är av någon vikt, eller ens genomförbart. Sen var ju bröllopet en fantastisk tillställning och kul att träffa folk och jag fick ju några dar att sega i min egen slowmotiontakt i New York några extra dar, och jag kom New York lite in på livet.
25-26 september var jag över i Helsingfors med jobbet på företagsfest och festade sen hos TT på roligt och lite speciellt 50-årsfirande och avslutade helgen med att fira sonen som blev 25.
Födelsedagen i november firades på jobbkonferens i Kolmården, i värsta snöblaskoväder, på nån slags överarbetad obegriplig skattjakt, men kvällarna var ju desto bättre, inomhus, och delfinshowen var kul.
Jag blir riktig deppig när jag skriver, för tiden rinner iväg, och det är fortfarande inte jag själv som är bestämmer och jag kan inte ge folk vad de behöver heller. Jag får en känsla av att alla är ledsna på mig eller bara skiter i om jag finns med på tåget eller inte.
Jag försöker ändra mitt boende och annat som gör att jag måste jobba heltid för bostad och annat, men mina egna krav på att inte ha det sämre, bara mindre, fungerar visst inte. Det blir väl både lite sämre, mycket mindre, lika dyrt och mycket mera skugga.
Ett jobbigt år har det varit.
Har påbörjat en hel drös manuella almanackor, kalendrar jag snabbt börjar avsky åsynen av. Börjar på en ny. Tycker inte om den heller. Vill ha allt snabbt online och ha allt på nätet och ha det tillgängligt, men det har jag inte lyckats med alls. Och allra minst under de få resorna. Då har jag bara tappat saker eller blivit rånad.
Jag får liksom inte vara med. Kraven i gemenskaperna är för höga. Man måste lägga sig på samma nivå, och tycka om samma saker och tycka likadant. Och ensam måste man jämt vara på sin vakt för att inte råka illa ut. Man måste ha sällskap och beskydd, annars är man helt enkelt rov.
Ibland väljer jag att vara själv, eller att inte vara med, för att jag känner att folk inte vill ha mig där, och jag vill inte hålla på i konkurrensen om utrymmet som en given loser när andra öser på. Känner mig menlös. Och som att mitt sätt att vara och tänka inte får plats på kartan. Och på jobbet har den osynliga mobbningen sina givna namn. Jag blir överkörd och utagerad som om jag vore ett hot, men jag är harmlös och trött och skiter i prestige och positioner.
Deppår.
Årets försök att vara frisk lyckades inte alls bra. Jag blev sjuk. Mest huvudet, huvudvärk, bihålorna. I tre månader i våras jobbade jag med sprängande huvud. Sen var det någon annan sak, och så på det två stora plåster i ansiktet för att jag tagit vävnadsprov på solfläckar precis före Ullas begravning. Jag försökte inse att mina problem jämförelsevis är beskedliga, och att jag borde vara gladare.
26-27 maj åkte jag till Helsingfors och jobbade halvt ihjäl mig. Sen åkte jag hem och fortsatte med pencillin och vad det var. "Ny starkare kur" står det i översikten.
4-6 juni var det dags för sommarkryss med Mondaybar till Riga. Hann knappt på båten förrän vi var hemma igen. Hantverkarna intog hemmet för att lägga nya golv.
Veckan före midsommar var jag sjuk men jobbade ändå. Åkte till Barcelona och Sonarfestivalen, blev rånad, fick influensafeber, men hade några höjdpunkter där ändå även om jag mest sov, och kom sen hem till nyheten om Michael Jacksons död, vilket sen präglade hela juli.
En dag försenad åkte jag till Roskildefestivalen, när jag nu insåg att det kanske var första och sista chansen, och att utsikten att få en solig vistelse var ungefär 98 procent. Jag missade det mesta av akterna som vanligt på festivaler, men hade i alla fall rätt kul och fick några riktigt häftiga musikupplevelser också.
Mitt i Pride hamnade jag i en händelse som krävde akuta åtgärder. Ska inte gå in närmre på vad som hände, men jag och en person till fick släppa allt annat och bara koncentrera mig på något som var bland det värsta som hänt på länge. Sen dess har jag inte varit riktig glad för någonting. När som helst kan något hända igen: Jag kan inte koppla av. Det känns att vissa saker får man bara inte prata om, inte visa, tvärtemot mina egna idéer. Det gäller att mörka, desinformera, hålla sig flytande, och låtsas som att allt är helt normalt. Och folk i ens närhet tror att det bara blåser över, när det istället sätter sig allt hårdare i en.
Jag hade nog hört men kunde ändå inte tro på att Sverige har såna vidriga gömda sidor där känslan är som att glida ner i nåt jävla avlopp och inte kunna ta sig upp.
17-27 augusti. Det var inte riktig vettigt ändå åka på bröllop i USA direkt efter, för jag mådde inte bra och hade behövt vila och känna lite frihet och ansvarslöshetskänsla, och klarade inte tempot i New York de första dagarna i den värmebölja som var. Det var inte min resa. Inte mitt liv längre. Känslan av att inget som är jag eller så som jag vill ha det är av någon vikt, eller ens genomförbart. Sen var ju bröllopet en fantastisk tillställning och kul att träffa folk och jag fick ju några dar att sega i min egen slowmotiontakt i New York några extra dar, och jag kom New York lite in på livet.
25-26 september var jag över i Helsingfors med jobbet på företagsfest och festade sen hos TT på roligt och lite speciellt 50-årsfirande och avslutade helgen med att fira sonen som blev 25.
Födelsedagen i november firades på jobbkonferens i Kolmården, i värsta snöblaskoväder, på nån slags överarbetad obegriplig skattjakt, men kvällarna var ju desto bättre, inomhus, och delfinshowen var kul.
Jag blir riktig deppig när jag skriver, för tiden rinner iväg, och det är fortfarande inte jag själv som är bestämmer och jag kan inte ge folk vad de behöver heller. Jag får en känsla av att alla är ledsna på mig eller bara skiter i om jag finns med på tåget eller inte.
Jag försöker ändra mitt boende och annat som gör att jag måste jobba heltid för bostad och annat, men mina egna krav på att inte ha det sämre, bara mindre, fungerar visst inte. Det blir väl både lite sämre, mycket mindre, lika dyrt och mycket mera skugga.
Ett jobbigt år har det varit.
13 december 2008
Här är den ju, bloggen
Tänkte att det var nåt jag glömt. Det blir lätt lite härdsmälta på den här planeten ibland. Jag har glömt att blogga. Det är det jag glömt på sistone. Hade också glömt att jag hade ett youtube-konto i eget namn.
Har just kommit tillbaka efter MondayBar-kryss, och inget verkar borttappat. Däremot glömde polaren hela sin Lapin Kulta-back i hissen på vägen ut. Själv har jag blivit så smart att jag tar en alldeles för stor kabinväska med mig, och så har jag då bara ett kolli att hålla reda på utöver mig själv. Det räcker fullt ut. Sen gick vi ut och åt, vrålhungriga igen och beställde först varsin rätt och sen en rätt till. Sen stökade vi på Rival och funderade på att ta in där - om det inte varit fullbokat, och sen blev det grillkorv på Hornsgatan och promenad hem och sova soffa.
Vi lyckades alltså med konststycket att ta oss hem från Värtahamnen till Södermalm på 9,5 timmar.
Läs även andra bloggares åsikter om mondaybar, musik, klubb, Södermalm, finlandsbåt
Har just kommit tillbaka efter MondayBar-kryss, och inget verkar borttappat. Däremot glömde polaren hela sin Lapin Kulta-back i hissen på vägen ut. Själv har jag blivit så smart att jag tar en alldeles för stor kabinväska med mig, och så har jag då bara ett kolli att hålla reda på utöver mig själv. Det räcker fullt ut. Sen gick vi ut och åt, vrålhungriga igen och beställde först varsin rätt och sen en rätt till. Sen stökade vi på Rival och funderade på att ta in där - om det inte varit fullbokat, och sen blev det grillkorv på Hornsgatan och promenad hem och sova soffa.
Vi lyckades alltså med konststycket att ta oss hem från Värtahamnen till Södermalm på 9,5 timmar.
Läs även andra bloggares åsikter om mondaybar, musik, klubb, Södermalm, finlandsbåt
31 augusti 2008
Konsten att avstå
Ikväll avstod jag från att gå på F12-terassen fastän jag var musiksugen. Istället lagade jag mat med dottern och såg på filmer. Jag avstod också att åka på mondaybar-kryssning till förmån för relationen med jobbkollegorna på kräftskiva. Men det kan väl knappas kallas för att avstå. Jag vet hur det var att vara gift, ha småbarn, aldrig ha nån egen tid och aldrig göra någonting över huvud taget utanför arbete och familjeliv.
Hör nog till dom som knappast avstår från så mycket längre.
Gillar det goda livet med balans på hemma och borta, inne och ute, enslighet och folkskock, tystnad och techno.
Funderar på att gå över till film. Ska man musikturista gör det sig ju bättre på film. Men en så enkel sak som att bildblogga på resan verkar ogenomförbart utan en assistent som kan fixa mina tekniska prylar och uppkopplingar och vakta mina saker och bär väskorna medan jag fotar och interagerar med resmålet. Jag behöver en sherpa.
Och ibland vill jag bara lite mer än jag orkar. Och jag ger mig. Det är som när jag var på Sonar i Barcelona i somras. Jag orkade två kvällar av tre, och två kvällar av fem på Ibiza. Mer gick bara inte. Jag valde strandliv istället. Och jag valde helt bort Grekland i år.
Ikväll handlade jag och tog två öl på närmsta puben för första gången på länge. Pratade först lite med australiensaren från Hornsgatan, och sen med en 41-årig kvinna, som var jättepratsugen, och ute med tjejgänget, men hon behövde lite omväxling från dem, uppenbarligen. Tänkte på hur det kan gå och hur mycket roligt jag faktiskt har, och ganska ofta.
Hon hade blivit sjukskriven av jobbskador i vården, förlorat lägenheten i stan vid skilsmässa, och berättade att hon går på nån slags jobbträning för att hitta något hon klarar att jobba med för att kunna komma tillbaka i arbetslivet och klara hyran själv utan bidrag osv osv. I den manliga sektorn ska det vara, där man får betalt för arbetet, som hon sa. Svetsare eller nåt då? föreslog jag. Precis vad jag tänkt, sa hon.
När jag var 41 hade jag varit helsingel i nåt år. Vet inte vad jag sysslade med egentligen, utöver att jag bodde med två barn i mellanålder, och vi bodde alldeles för trångt. Sysslade med webb även då, fast på det stora företaget, i jättestora projekt, och var alldeles utarbetad och hade hamnat i den stora IT-boomen, medan jag nu jobbar med mindre företag och mindre projekt, och bor större och dyrare. Skulle må bra om jag bara kunde låta bli att oroa mig så mycket.
Hör nog till dom som knappast avstår från så mycket längre.
Gillar det goda livet med balans på hemma och borta, inne och ute, enslighet och folkskock, tystnad och techno.
Funderar på att gå över till film. Ska man musikturista gör det sig ju bättre på film. Men en så enkel sak som att bildblogga på resan verkar ogenomförbart utan en assistent som kan fixa mina tekniska prylar och uppkopplingar och vakta mina saker och bär väskorna medan jag fotar och interagerar med resmålet. Jag behöver en sherpa.
Och ibland vill jag bara lite mer än jag orkar. Och jag ger mig. Det är som när jag var på Sonar i Barcelona i somras. Jag orkade två kvällar av tre, och två kvällar av fem på Ibiza. Mer gick bara inte. Jag valde strandliv istället. Och jag valde helt bort Grekland i år.
Ikväll handlade jag och tog två öl på närmsta puben för första gången på länge. Pratade först lite med australiensaren från Hornsgatan, och sen med en 41-årig kvinna, som var jättepratsugen, och ute med tjejgänget, men hon behövde lite omväxling från dem, uppenbarligen. Tänkte på hur det kan gå och hur mycket roligt jag faktiskt har, och ganska ofta.
Hon hade blivit sjukskriven av jobbskador i vården, förlorat lägenheten i stan vid skilsmässa, och berättade att hon går på nån slags jobbträning för att hitta något hon klarar att jobba med för att kunna komma tillbaka i arbetslivet och klara hyran själv utan bidrag osv osv. I den manliga sektorn ska det vara, där man får betalt för arbetet, som hon sa. Svetsare eller nåt då? föreslog jag. Precis vad jag tänkt, sa hon.
När jag var 41 hade jag varit helsingel i nåt år. Vet inte vad jag sysslade med egentligen, utöver att jag bodde med två barn i mellanålder, och vi bodde alldeles för trångt. Sysslade med webb även då, fast på det stora företaget, i jättestora projekt, och var alldeles utarbetad och hade hamnat i den stora IT-boomen, medan jag nu jobbar med mindre företag och mindre projekt, och bor större och dyrare. Skulle må bra om jag bara kunde låta bli att oroa mig så mycket.
29 augusti 2008
London fem dar och ingen Monday bar
Sitter nu härhemma i sängen med tre mobiltelefoner: en gammal slö kontantkortstelefon, som det inte gick att ringa ifrån i London, min trasiga K800i, som jag hårdanvänt i precis 2 år, och en exakt likadan till, men obegripligt orepad och ooanvänd som jag fick som lånetelefon idag. Nästa lycka. Modellen säljs inte längre, förstås.
Ännu lyckligare var dottern som hittat sin drömcykel. En likadan som hon blev bestulen på och till bra pris. En mörkröd bättre begagnad mountainbike med 21 växlar. Att cykla hem den från Bromma var dock ett smärre äventyr, men det får hon nog gästblogga om själv.
Just nu pågår MondayBars summer cruise, som jag så gärna hade åkt på om jag inte precis hade kommit hem från festivalande i London i dagarna fem, eller tre snarare, och behövde vara på jobbet idag och imorgon. Det blev en ogörlig kombination. Kom hem igårnatt vid den här tiden. Hann knappt sova förrän jag skulle upp och prestera saker.
Det lite tråkiga med Londontrippen var att jag redan dag ett sumpade möjligheten att läsa mail via mobilen och mobilblogga. I Berlin i maj hade jag ingen täckning, så där strulade det också. Och under spanienresan fick jag inte igång datorns trådlösa.
Nu kunde jag inte kolla läsa bloggar, facebooka och annat som jag är van vid och inte heller hålla kontakten med folk.
Systemkameran blev dagen efter stulen i samband med att jag hittade en mobil i ett ett handfat och la lite koncentration på att hitta ägaren snarare än bevaka mitt eget. Det absolut jobbigaste med att resa själv är just att bevaka sina prylar. Men det var inte mer än en kamera jag blev av med egentligen, och lite småsaker. Det är värre när man tappar plånbok, kort och pass.
Så, liksom i Berlin, blir besök på polisstationen en aktivitet. Har ringt till tre lokala kontor och gjort anmälan på ett fjärde. All lost item are going to be handed over to Brixton police office, men som sagt, det kan ta tid. Ibland lämnar folk inte in saker till polisen förrän flera dagar efterråt och inte alls till den station som ligger närmast stället de hittade prylen.
Nu ska det bli skönt att bara sova. Och dricka fjärde glaset vatten.
Ännu lyckligare var dottern som hittat sin drömcykel. En likadan som hon blev bestulen på och till bra pris. En mörkröd bättre begagnad mountainbike med 21 växlar. Att cykla hem den från Bromma var dock ett smärre äventyr, men det får hon nog gästblogga om själv.
Just nu pågår MondayBars summer cruise, som jag så gärna hade åkt på om jag inte precis hade kommit hem från festivalande i London i dagarna fem, eller tre snarare, och behövde vara på jobbet idag och imorgon. Det blev en ogörlig kombination. Kom hem igårnatt vid den här tiden. Hann knappt sova förrän jag skulle upp och prestera saker.
Det lite tråkiga med Londontrippen var att jag redan dag ett sumpade möjligheten att läsa mail via mobilen och mobilblogga. I Berlin i maj hade jag ingen täckning, så där strulade det också. Och under spanienresan fick jag inte igång datorns trådlösa.
Nu kunde jag inte kolla läsa bloggar, facebooka och annat som jag är van vid och inte heller hålla kontakten med folk.
Systemkameran blev dagen efter stulen i samband med att jag hittade en mobil i ett ett handfat och la lite koncentration på att hitta ägaren snarare än bevaka mitt eget. Det absolut jobbigaste med att resa själv är just att bevaka sina prylar. Men det var inte mer än en kamera jag blev av med egentligen, och lite småsaker. Det är värre när man tappar plånbok, kort och pass.
Så, liksom i Berlin, blir besök på polisstationen en aktivitet. Har ringt till tre lokala kontor och gjort anmälan på ett fjärde. All lost item are going to be handed over to Brixton police office, men som sagt, det kan ta tid. Ibland lämnar folk inte in saker till polisen förrän flera dagar efterråt och inte alls till den station som ligger närmast stället de hittade prylen.
Nu ska det bli skönt att bara sova. Och dricka fjärde glaset vatten.
1 augusti 2008
Frågan är inte när utan var
16 juni - 1 juli och 18 juli - 1 augusti. Det var semestern det. Nu är det egentligen bara vanlig fredag. Och så en helg. Hörde att Mondaybar ihop med Mosquito kör sista ekipaget på paraden på lördag och inbjuder alla att dansa med.
Jag funderar på Slussen och att hoppa på sista gänget upp till parken.
Andra bloggar om: pride park, Europride, paraden,
Jag funderar på Slussen och att hoppa på sista gänget upp till parken.
Andra bloggar om: pride park, Europride, paraden,
20 juli 2008
Barbröstade båtkillar on masse
The Annual Atlantis Cruise Extravaganza.
"2000 hot american boys and crew partying with the Stockholm gay-in crowd."
På det här eventet hamnade M och jag efter jazzfestivalen. Vi hade inte en susning om vad det var för kväll. Han ville gå på sin favoklubb i källaren, men vi orkade inte med ett extra inträde efter att först ha betalt 200 i dörren. Trivdes som fisken i vattnet och musiken var otroligt bra. Måste ta reda på vilka som spelade. Men att det var massa båtfolk där märkte jag inget av. Däremot var det mycket få tjejer där, på sin höjd 5 stycken. Man kanske inte ens var välkommen, egentligen.
Europrides avslutningsfest "This is disco" den 2 augusti är i samma lokaler och med samma arrangörer, som verkligen kan sin sak.
Andra bloggar om: klubb, stockholm, musik, Berns, mondaybar
12 juli 2008
Bokat biljetter
Flyger inte igen förrän i august då det bär av mot London och Notting Hill carneval med mera. Istället har jag bokat
- Stockholm jazzfestival
- Cornelisdagen
- Winnerbäck på Zinken (fast jag tvekar..)
- Mondaybarkryssning
+ South West Four, London
Har dessutom en biljett till Europride över. Någon? De kostar 800 nu och jag köpte för 600 tidigare och har en över.
- Stockholm jazzfestival
- Cornelisdagen
- Winnerbäck på Zinken (fast jag tvekar..)
- Mondaybarkryssning
+ South West Four, London
Har dessutom en biljett till Europride över. Någon? De kostar 800 nu och jag köpte för 600 tidigare och har en över.
8 juli 2008
Klubbigt
Hade en riktigt kul kväll igår på 2.35:1 på Berns, ungefär vad jag behövde i depressionens skugga. Det är musiken som räddar mig. Mondaybar hade bjudit in Marco V, och tack och lov för en liten lokal (300 pers) så gick jag inte vilse, och missade ingenting.
Ett golv bara:
22.00-00.00 : Fredrik Thernell & Christian Öhman
00.00-03.00 : MARCO V (som jag missade när han spelade med Armin van Buuren på Amnesia, Ibiza (kalender), eftersom jag fastnade i hamnen och åt tusen nötter den kvällen istället)
http://marcov.nl/new
http://www.myspace.com/christianohman
Dansade mest med en skojande S som efter att ha misslyckats med att försöka ha kul med ett gäng tjejer uppenbart lyckades bättre med mig. Jag var väl tillräckligt väck. Han drog när han tyckte det var dags in mig till mitten av dansgolvet och när han tyckte det var nog dansat banade han vägen för oss till baren igen. Fram och tillbaka.
1 juni 2008
13 mars 2008
Ät, drick och var glad
Piggnade till när jag gjorde PRfekts blogtyptest som Annika Tiger tipsade om.
Jag har inte somnat av utan tvärtom grinat för ingenting (ostädat och kaotiskt hemma), oroat mig för barnen i jämna doser mellan son och dotter, gormat omkring och bråkat med folk på jobbet i oväntad omfattning, klippt mig för första gången på två år, och så varit på hysterisk teknokryssning med MondayBar.
Det var alltså (kanske) bara jag som var hysteriskt stressad när jag gick på båten efter en rekordförsenad start hemifrån, och utan egentligt hopp om att hinna med båten ändå tog mig i kragen och tog en taxi på Hornsgatan som gick åt fel håll, och u-svängde med en taxiförare som skakade på huvudet åt hela projektet att hinna. Men, men med hjälp av blixstsnabb interpolering mellan hans bilkörningskunnande och mina cykelerfarenheter från att ha cyklat mellan söder och jobbet i Värtahamnen under sex år så kom vi fram till nån slags port där det stod folk och rökte cig.
.. och taxiföraren fick riktigt ordentligt med dricks både för en lyckad körning och hans lugnande snack att det aldrig gått så snabbt genom Stockholm och att vi hade tur med grönt ljus och att han lugnande sa att jag hade gott om tid vid terminalen: hela 3 minuters marginal.
Sen gick det på i rätt fartigt tempo tills jag fick sova i 12 timmar i en mörk cell (hytt utan fönster någonstans i båten) och vaknade som en rätt ny människa med hyfsad hår, och verkligen kunde uppskatta folket på båten några timmar till. Måste göras om.
Har gjort mig den erfarenheten att tiden verkligen inte räcker bättre för att man jobbar typ deltid. Man ska göra lika mycket på jobbet fast på kortare tid och klämma in nån slags rehabtimmar i det hela också.
Textanalysen indikerar att författaren (jag alltså) tillhör tempramentetJajamensan. Egentligen så..
Improvisatörer (SP) >>
och är av Jung-Myers typen ESFP >> Festfixare
Jag har inte somnat av utan tvärtom grinat för ingenting (ostädat och kaotiskt hemma), oroat mig för barnen i jämna doser mellan son och dotter, gormat omkring och bråkat med folk på jobbet i oväntad omfattning, klippt mig för första gången på två år, och så varit på hysterisk teknokryssning med MondayBar.
Det var alltså (kanske) bara jag som var hysteriskt stressad när jag gick på båten efter en rekordförsenad start hemifrån, och utan egentligt hopp om att hinna med båten ändå tog mig i kragen och tog en taxi på Hornsgatan som gick åt fel håll, och u-svängde med en taxiförare som skakade på huvudet åt hela projektet att hinna. Men, men med hjälp av blixstsnabb interpolering mellan hans bilkörningskunnande och mina cykelerfarenheter från att ha cyklat mellan söder och jobbet i Värtahamnen under sex år så kom vi fram till nån slags port där det stod folk och rökte cig.
.. och taxiföraren fick riktigt ordentligt med dricks både för en lyckad körning och hans lugnande snack att det aldrig gått så snabbt genom Stockholm och att vi hade tur med grönt ljus och att han lugnande sa att jag hade gott om tid vid terminalen: hela 3 minuters marginal.
Sen gick det på i rätt fartigt tempo tills jag fick sova i 12 timmar i en mörk cell (hytt utan fönster någonstans i båten) och vaknade som en rätt ny människa med hyfsad hår, och verkligen kunde uppskatta folket på båten några timmar till. Måste göras om.
Har gjort mig den erfarenheten att tiden verkligen inte räcker bättre för att man jobbar typ deltid. Man ska göra lika mycket på jobbet fast på kortare tid och klämma in nån slags rehabtimmar i det hela också.
31 december 2007
Mina fantastiska resor 2007
Wow... jag har en tradition, jag är konsekvent: här är sammanfattningen av mina fantastiska drömresor i år:
19 februari -7 mars: Bangkok några dar och Ko Samui 12 slöa dagar och pigga kvällar på Chaweng och en fullmåne på Ko Phangan.
[t/r Bangkok med en barnfamiljslastad jumbojättesak från Fritidsresor som knappt orkade lyfta mer än några hundra meter över mark; såg varenda by i Gangesdalen]
9-10 mars: MondayBar-kryssning till Åbo... (räknas kanske inte som resa), Spring Break cruise. Tony Perssons bilder här.
3-7 maj: Berlin, årets bästa tripp. Helt underart väder, cool coolamorsancykelstad och roliga klubbar. [t/r Airberlin]
1-3 juni: Kryssning till Tallinn: MB Black & White Cruise. Bilder här
14-17 juni: Hultsfred
Roskilde
Ställde i år helt traditionsenligt in Roskildetrippen, både köpte och sålde sen biljetten på Blocket. I år var det regnnatten i Hultsfred som inte alls gav mersmak för utsikterna om kommande rekordblöta Roskilde (Våteste Roskilde noensinne). Ingen tror att jag nånsin kommer att komma till den där Roskildefestivalen. Men vad är en bal på kungens slott...
Jag var ju i alla fall nästan på Roskilde en massa gånger som 20-25-åring när jag cyklade omkring precis i närheten, men trodde att vi inte gick på Roskilde för att han inte klarade folksamlingar, och jag förstod inte att han förstod hur jäkla hooked jag skulle kunna bli på sånt där festivalande och festande, och jag tyckte, ok ok, man kan göra det nån annan gång.
(Vilket larv. Han var så svartsjuk, och klarade inte heller tanken på konkurrensen från 10000 glada festtivalsnubbar i min egen ålder.)
Jaja, nu är det han som åker på festivaler och tar igen, och jag med, på annat håll.
2-16 juli: Santorini 1 natt, Ios 2 veckor med P. [2 vecka, flygstol med Apollo, Novair]
23-28 augusti: London med South west 4 och Notting Hill Carneval [Ryanair dit, Sterlin hem]
30-31 augusti: Kryssning till Åbo. Bilder här
14-17 september: Rom. Jobbigt som fan med 130 respolare, men jag åker gärna tillbaka själv eller med någon, men då ska jag bo extremt centralt. Förort till Rom är mycket mer förort än nån förort här i Stockholm, där vi ju har kollektivtrafik så att man ändå kan åka in till stan. [Sterling t/r]
23-24 november: Rock at Sea-kryssning till Åbo med Ios-folk.
13-14 december: Luciakryssning till Åbo. Bilder här
Sammanfattningsvis få och korta resor och fem musikkryssningar som substitut för ett resande liv. Sjukt år. Sjuk hela semestern. Sjuk i Rom och resplaner lagda på is på grund av semesterunderskott och heltidsjobb. Och nu är jag försliten för att jag jobbat för mycket.
Förra året blev det så kallade x-et och jag riktigt ovänner i London. I år blev vi vänner, ungefär som Joey och Rachel i "Friends". Vi liksom flyttade ihop - om än bara för några dar.
Mina resor 2006
Mina resor 2005
Andra bloggar om: resor, resa, 2006, Thailand, Rom, Ios, Grekland, London
19 februari -7 mars: Bangkok några dar och Ko Samui 12 slöa dagar och pigga kvällar på Chaweng och en fullmåne på Ko Phangan.
[t/r Bangkok med en barnfamiljslastad jumbojättesak från Fritidsresor som knappt orkade lyfta mer än några hundra meter över mark; såg varenda by i Gangesdalen]
9-10 mars: MondayBar-kryssning till Åbo... (räknas kanske inte som resa), Spring Break cruise. Tony Perssons bilder här.
3-7 maj: Berlin, årets bästa tripp. Helt underart väder, cool coolamorsancykelstad och roliga klubbar. [t/r Airberlin]
1-3 juni: Kryssning till Tallinn: MB Black & White Cruise. Bilder här
14-17 juni: Hultsfred
Roskilde
Ställde i år helt traditionsenligt in Roskildetrippen, både köpte och sålde sen biljetten på Blocket. I år var det regnnatten i Hultsfred som inte alls gav mersmak för utsikterna om kommande rekordblöta Roskilde (Våteste Roskilde noensinne). Ingen tror att jag nånsin kommer att komma till den där Roskildefestivalen. Men vad är en bal på kungens slott...
Jag var ju i alla fall nästan på Roskilde en massa gånger som 20-25-åring när jag cyklade omkring precis i närheten, men trodde att vi inte gick på Roskilde för att han inte klarade folksamlingar, och jag förstod inte att han förstod hur jäkla hooked jag skulle kunna bli på sånt där festivalande och festande, och jag tyckte, ok ok, man kan göra det nån annan gång.
(Vilket larv. Han var så svartsjuk, och klarade inte heller tanken på konkurrensen från 10000 glada festtivalsnubbar i min egen ålder.)
Jaja, nu är det han som åker på festivaler och tar igen, och jag med, på annat håll.
2-16 juli: Santorini 1 natt, Ios 2 veckor med P. [2 vecka, flygstol med Apollo, Novair]
23-28 augusti: London med South west 4 och Notting Hill Carneval [Ryanair dit, Sterlin hem]
30-31 augusti: Kryssning till Åbo. Bilder här
14-17 september: Rom. Jobbigt som fan med 130 respolare, men jag åker gärna tillbaka själv eller med någon, men då ska jag bo extremt centralt. Förort till Rom är mycket mer förort än nån förort här i Stockholm, där vi ju har kollektivtrafik så att man ändå kan åka in till stan. [Sterling t/r]
23-24 november: Rock at Sea-kryssning till Åbo med Ios-folk.
13-14 december: Luciakryssning till Åbo. Bilder här
Sammanfattningsvis få och korta resor och fem musikkryssningar som substitut för ett resande liv. Sjukt år. Sjuk hela semestern. Sjuk i Rom och resplaner lagda på is på grund av semesterunderskott och heltidsjobb. Och nu är jag försliten för att jag jobbat för mycket.
Förra året blev det så kallade x-et och jag riktigt ovänner i London. I år blev vi vänner, ungefär som Joey och Rachel i "Friends". Vi liksom flyttade ihop - om än bara för några dar.
Mina resor 2006
Mina resor 2005
Andra bloggar om: resor, resa, 2006, Thailand, Rom, Ios, Grekland, London
16 december 2007
J undrar om jag vill ha nåt från båten...
Kväll 1 och tomterött på MondayBars Luciakryssning.
Nästa teknokryssning kan jag, med pågående viktminskning, köra bikinistajl eller åtminstone bar mage istället för att klä mig som tomte, eller nåt annat lite bylsigare..
Har nu förlorat alla mina sluta-röka-kilon och är på +-0-rutan 52. Det jag vägde när jag var 18 och före och efter alla graviditeter, samt före och efter alla förhållanden. Det är väl i förhållanden man växer, på lite olika sätt. Sen blir man bara normal.Kan bara inte komma på hur länge jag hållt på med den här icke-rökningen. Jag är i alla fall sjukt ointresserad av cigaretter.
Snällt av J att sms:a och fråga om jag ville ha nåt från båten. Han kommer precis in från en annan kryssning än den jag var på. Jag kan inte komma på nåt annat än cigaretter till syrran, men man ber ju inte en rökare köpa cigg åt andra.
Andra bloggar om: båtliv, klubb, musik, mondaybar, sjuk
15 december 2007
Illa efter MondayBar: kanske matförgiftad?
När jag var 9-10 och hade ätit finska marmeladkulor på en släktings 60-årsfest jag ordentligt magsjuk hela natten, och förstod att jag hade mig själv att skylla. Även om man har tråkigt blir det inte roligare av marmelad.
Nu efter MondayBar-kryssningen kommer jag varken kunna dricka finska öl eller äta räkor mer, och skaldjursfavoriterna på buffén får nog vara nästa gång. Synd på favoritförtäringen. Tänk om jag inte kommer att kunna dricka öl igen.
Så magsjuk som jag blev efter 9-10 timmar hemma har jag inte varit sen maginfluensan på Barbados. Skrev på facebooken igårnatt att jag mådde lite sjösjukt. Sen jävlars drog det igång.
Jag får tänka på att jag i alla fall mådde bra under hela kryssningen och inte kan minnas att jag gjorde nåt jag måste ångra. Fast visst har man hört att man i dessa tider ska undvika julbord och bufféer. Det räcker med att nån i köket har haft nåt för att smitta alla som äter just den rätten.
Hädanefter blir det bara långkok på grönsaker och snäll buljong.
Nu efter MondayBar-kryssningen kommer jag varken kunna dricka finska öl eller äta räkor mer, och skaldjursfavoriterna på buffén får nog vara nästa gång. Synd på favoritförtäringen. Tänk om jag inte kommer att kunna dricka öl igen.
Så magsjuk som jag blev efter 9-10 timmar hemma har jag inte varit sen maginfluensan på Barbados. Skrev på facebooken igårnatt att jag mådde lite sjösjukt. Sen jävlars drog det igång.
Jag får tänka på att jag i alla fall mådde bra under hela kryssningen och inte kan minnas att jag gjorde nåt jag måste ångra. Fast visst har man hört att man i dessa tider ska undvika julbord och bufféer. Det räcker med att nån i köket har haft nåt för att smitta alla som äter just den rätten.
Hädanefter blir det bara långkok på grönsaker och snäll buljong.
14 december 2007
4 september 2007
Magisk Laszlo på MondayBar-kryssningen
Läs Laszlos blogg och ladda ner eller lyssna på hans set från kryssningen här.
Andra bloggar om: musik, klubb, mondaybar
Andra bloggar om: musik, klubb, mondaybar
1 september 2007
Eftermiddag på Dancing Palace
Tog få väldig få bilder från dansgolvet. På torsdagskvällen lämnade jag väska och kamera i hytten och partade utan packning. Vet ju vilka mängder av bilder som publiceras efter en sån här kryssning. Kommer länka dit sen och bara hoppas på att man inte fastnat på nån bild själv.
Andra bloggar om: båtliv, festival, klubb, mondaybar, musik
Till havs nånstans på mitten
Blev lite sugen på att gå till havs. Skulle kanske börja jobba på båt istället.
Cool. Kundvagnar är till för kunden.
Cool. Kundvagnar är till för kunden.
Räddningsstation 22, Silja Festival
Silja Festival igår. Resten av räddningsteamet tar sin frukost just bredvid.
Härligt med sol på läsidan. Ser en liten segelbåt. Undrar hur kul det är på den jämfört med hur vi har det på vår båt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)